När Hjärt-Lungfonden 2007 satte upp målet att med forskningens hjälp halvera antalet döda i hjärtinfarkt, var det nog många som tänkte att detta skulle ta lång tid att uppnå. Det året dog 10 742 människor av hjärtinfarkt i Sverige.
Med forskningens hjälp har den svenska hjärtvården utvecklats snabbt. I synnerhet akutvården har blivit bättre. Förra året dog 7 677 människor i hjärtinfarkt. Det är en minskning med hela 29 procent på sju år. I Västra Götaland har dödligheten i hjärtinfarkt minskat med 32 procent sedan 2007.
Hjärtvården står inför tre stora utmaningar om den ska lyckas nå Hjärt-Lungfondens mål om en halverad dödlighet i hjärtinfarkt.
1. Forskningen behöver ytterligare resurser. Hjärt-Lungfonden är Sveriges största finansiär av oberoende hjärtforskning. 2013 delade fonden ut 210 miljoner kronor till forskning. Trots det är behovet mångdubbelt större än vad Hjärt-Lungfonden i dag kan bidra med.
2. Eftervården vid hjärtinfarkt behöver förbättras. Det akuta omhändertagandet håller yppersta klass, men det är endast 12 procent av de som drabbats av hjärtinfarkt som når målen för eftervården ett år efter infarkten. Målen handlar bland annat om blodtryck och fysisk aktivitet.
3. Fler bör ringa efter ambulans vid misstänkt hjärtinfarkt. Forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att en stor del av dödsfallen sker utanför sjukhusen. Om framstegen ska vara till någon nytta måste den som fått en hjärtinfarkt snabbt få vård. Alltför många som har fått en hjärtinfarkt tar sig i dag till sjukhuset på annat sätt. Det innebär att vården tappar tid och ökar riskerna för den drabbade.
Vi på Hjärt-Lungfonden är stolta över vårt bidrag till de senaste årens stora förbättringar av den svenska hjärtvården. Trots framgångarna är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Min övertygelse är att forskningen även i framtiden kommer att vara avgörande för att vi ska kunna rädda ännu fler liv.
Kristina Sparreljung
generalsekreterare Hjärt-Lungfonden