Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Fossilfritt webb
Förorenad luft. Miljömålsberedningen konstaterade att samhällskostnaden för förorenad luft uppgår till tiotals miljarder kronor varje år i Sverige, men likväl ingick inte nyttan av renare luft på pluskontot i de klimatekonomiska kalkyler som beredningen tog ställning till. Det är bara ett exempel av många på bristerna i beslutsprocessen, skriver Svante Axelsson.

Lönsamma klimatinsatser måste tas med i kalkylen

Ett alltför enögt perspektiv på klimatpolitiken gör att beslutsfattarna missar de bonuseffekter den kan ge. Tack vare synergier med andra områden visar sig många kostsamma men viktiga klimatåtgärder också vara lönsamma om man bara förmår att se helheten. Det visar en ny rapport vi tagit fram, skriver Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

Inför samhällsbeslut om klimatåtgärder står ofta kostnaderna i fokus. Det är förstås viktigt att hålla kostnaderna nere och inte genomföra onödigt dyra åtgärder. Det förutsätter dock att kostnaderna för åtgärder ställs i relation till kostnaderna för fortsatta utsläpp. För att kunna tala om en samhällsekonomisk bedömning behöver också eventuella tillkommande nyttor tas med i kalkylen. Det är först när sådana synergier beaktas som bilden blir fullständig.

Ett tydligt exempel finns att hämta i det vanliga påståendet att utsläppsminskningar inom transportsektorn är orimligt dyra, mätt i kronor per ton reduktion av växthusgasutsläpp. Då räknar man i regel inte in värdet av förbättrad luftkvalitet, minskad trängsel och ökat motionerande. Klimatåtgärder inom till exempel energi- och transportsektorn betalas ofta mer än väl av den förbättrade luftkvalitet som uppstår. Det blir extra tydligt när man analyserar motiven till ambitiösare klimatpolitik i Indien och Kina men kan också vara förklaringen till att flera kommuner beslutat att vara fossilfria 15 år före Sverige som nation.

Biogas tillhör de bästa exemplen på synergiskapande möjligheter, där energin från bland annat matrester, avloppsslam och gödsel kan driva fordon samtidigt som näringsämnen tas om hand och ersätter importerat konstgödsel.

Ett annat perspektiv som växer sig allt starkare är att en ambitiös svensk klimatpolitik är en språngbräda för ökad export av klimatsmarta lösningar som till exempel fossilfri stålproduktion och fossilfria lastbilar. Att se Sverige som en permanent världsutställning för modern teknik är ett synsätt som väger upp de enögda kostnadsberäkningarna.

Två slags synergier

I rapporten som Fossilfritt Sverige låtit 2050 Consulting ta fram delas synergierna in i två typer.

  • Typ 1 är synergier som uppstår inom andra politikområden till följd av klimatpolitiska åtgärder. IVL Svenska Miljöinstitutet har beräknat att kväveoxider och partiklar leder till mer än 5 000 förtida dödsfall per år, vilket ger samhällskostnader på runt 42 miljarder kronor per år.
  • Typ 2-synergier är utsläppsminskningar som uppstår till följd av åtgärder utanför klimatpolitiken. Digitaliseringsåtgärder genomförs till exempel med syfte att spara tid och pengar, men samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser. Enligt konsultbolaget McKinsey kan uppkopplade hem leda till energibesparingar på 20 procent, vilket sänker både utsläpp och energiräkningar.

En potentiellt högintressant synergieffekt ur ett svenskt perspektiv är mellan klimatpolitiken och försvarspolitiken. Inhemsk produktion av biodrivmedel minskar beroendet av import av olja från länder som kan vara opålitliga leverantörer eller odemokratiskt styrda. Med tanke på det svenska försvarets fokus på Ryssland är det svårt att motivera att mer än 40 procent av det svenska oljebehovet täcks med import från just Ryssland.

Sätter käppar i hjulet

Svenska biodrivmedel har allmänt sett en hög klimatnytta och produktionen kan ge fler jobb i Sverige, öka lönsamheten i areella näringar och även bidra till att igenväxande marker åter tas i bruk. Biogas tillhör de bästa exemplen på synergiskapande möjligheter, där energin från bland annat matrester, avloppsslam och gödsel kan driva fordon samtidigt som näringsämnen tas om hand och ersätter importerat konstgödsel. Utsläppen minskar från såväl fordon som gödselhantering samtidigt som den lokala ekonomin – ofta på landsbygden – stimuleras.

Tyvärr sätter de rådande beslutsprocesserna ofta käppar i hjulet. Miljömålsberedningen konstaterade att samhällskostnaden för förorenad luft uppgår till tiotals miljarder kronor varje år i Sverige, men likväl ingick inte nyttan av renare luft på pluskontot i de klimatekonomiska kalkyler som beredningen tog ställning till. Om kostnader för klimatåtgärder räknas i kronor, men nyttor tillåts vara diffusa och lämnas utanför, så uppstår en systematisk snedvridning av beslutsunderlagen vilken kan leda till onödigt svaga klimatambitioner. Och då gjorde ändå Miljömålsberedningen ett långt bättre jobb än de flesta utredningar som oftast inte uppmärksammar synergier med klimatmålen alls. Genom detta systemfel förbises lönsamma klimatåtgärder ofta av ren rutin.

Oförlösta nyttor

Det innebär glädjande nog att det finns stora oförlösta nyttor som väntar på att realiseras.

För att få upp synergierna på dagordningen föreslår vi bland annat följande åtgärder:

1. Komplettera Kommittéförordningen – det regelverk som styr hur statliga utredningar ska jobba – med krav på att studera klimatrelaterade effekter. Liknande förändringar av spelregler bör även göras för såväl myndigheter som regeringskansliet.

2. Fatta mer allsidigt avvägda beslut. I dag finns ett starkt fokus på åtgärdskostnader när beslut förbereds och fattas i klimatpolitiken medan tillkommande nyttor samt de klimatkostnader som uppstår vid uteblivna åtgärder inte beaktas. Det bör därför införas beslutskriterier som åtminstone gör att tillkommande nytta vägs in i besluten.

Svante Axelsson

nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

 

Se mer från - Debatt: Klimatutmaningen
Mest läst