Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Rinkebyskolan

Lär av skolor som lyckas trots svåra förutsättningar

Det finns skolor som trots mycket svåra förutsättningar ändå har elever som presterar bättre än genomsnittet för alla landets skolor. I vår nya rapport visar vi varför de lyckas så bra, skriver Fredrik Bergström, WSP och Oskar Adenfeldt, Fores.

Den senaste Pisa-undersökningen visar att svenska elevers skolresultat har förbättrats sedan 2012. Den visar tyvärr också att klyftorna mellan skolor har ökat. Likvärdigheten mellan skolor har försämrats och en elevs familjebakgrund har fått större betydelse för skolresultaten.

Bland de skolor där många av eleverna kommer från lågutbildade hushåll och många har utländsk bakgrund finns ändå ett antal där eleverna presterar betydligt bättre än förväntat, till och med bättre än genomsnittet för alla landets skolor. I Fores nya rapport Lär av de bästa ställde vi oss därför frågan: Vad är framgångsreceptet hos de skolor som presterar över förväntan?

Så kan fler skolor lyfta sig

Vi har gått igenom internationell forskning, träffat rektorer på några av de bästa skolorna och gjort en mindre enkätstudie med ett antal överpresterande skolor. Några huvudresultat:

* Högt ställda förväntningar på eleverna samtidigt som läraren skapar trygghet i klassrummet genom tydlighet och ledarskap ansågs vara avgörande för studieresultatet.

* Lärarnas förmåga att skapa en förtroendefull relation till eleverna och ge individuell återkoppling ses som en av de viktigaste faktorerna som påverkar elevers skolresultat. Många rektorer menar att goda ämneskunskaper, förmågan att engagera eleverna i meningsfulla aktiviteter och varierad undervisning är viktigt.

* Hur rektorerna kommunicerar med lärare, elever och föräldrar är viktigt för hur väl verksamheten fungerar.

* Rektorn kan även påverka studieresultaten genom att skapa personalstabilitet, kvalitetssäkra utbildningen och se till att personaltäthet och personalsammansättningen överensstämmer med elevsammansättningen.

* I några fall förespråkade rektorerna en mer detaljstyrd verksamhet med mer central och tydlig ledning.

* Politikernas inblandning i skolan håller för låg kvalitet och saknar långsiktig analys.

* Lärarlönelyftet sliter i sär den kollegialitet som krävs för utbytet av erfarenheter.

* Åsikterna, och forskningen, går isär om klasstorlekens och de tekniska hjälpmedlens betydelse för studieresultaten.

Attityden avgörande

Rektorerna på de överpresterande skolorna lyfter hemmiljöns betydelse. Elevernas attityd till utbildning är avgörande. Dessa skapas i hemmet och föräldrarnas positiva eller negativa attityd till utbildning smittar av sig. Föräldrarnas utbildningsbakgrund behöver inte vara helt avgörande utan kan kompenseras med ett stort engagemang hemifrån. Här blir höga förväntningar viktiga.

Språkförbistring kan göra det svårt för många föräldrar att stötta sina barn, både när det gäller att kunna läsa informationen som skolan skickar ut och när det gäller att förstå facktermer och hur skolsystemet fungerar. Det är inte enkelt att påverka hemmiljön, men de framgångsrika skolorna arbetar aktivt med genom att till exempel informera elever och föräldrar på olika språk.

Den svenska skolan gynnas inte av en politik som bygger på partitaktik utan behöver bättre förutsättningar för att inom var skolas verksamhet tillgodose elevernas behov i lärandet. Reformer måste baseras på lärarnas och rektorernas erfarenheter samt den samlade forskningen.

Tydligare information

De senaste årens skiljelinjer i skolpolitiken har centrerats kring vinster och valfrihet. Nyligen presenterade Alliansen sitt utbildningspolitiska förslag om mer valfrihet. Enligt förslaget ska bland annat den automatiska placeringen till skolan som ligger närmast slopas. I stället ska alla elever göra ett aktivt val av skola. Det är positivt, men vi vill understryka vikten av olika elevers möjligheter att göra ett bra skolval. Det behövs tydligare och bättre information om vilka skolor som presterar bättre än andra med motsvarande elevunderlag.

Kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och studieresultat är vetenskapligt vedertagen och tycks svår att helt komma ifrån. Det är dock skolans uppgift att försöka kompensera för skillnader i elevernas bakgrund. Vissa skolor har kommit en god bit på väg och vi hoppas att vår rapport blir en hjälp för andra skolor att lära av de bästa.

Fredrik Bergström

ek dr i national- ekonomi, affärsområdeschef på WSP och tidigare forskare om skolpolitik

Oskar Adenfelt

projektledare på tankesmedjan Fores

Mest läst