Den externa fortbildningen har minskat från 9,1 dagar till 7,1 dagar mellan 2005 och 2012. Det är en minskning med 25 procent och är inte i närheten av vad Läkarförbundet anser vara ett minimum. Särskilt drabbade är specialister i allmänmedicin som i genomsnitt endast hade 5,3 dagars extern fortbildning årligen, skriver debattörerna.
Den externa fortbildningen har minskat från 9,1 dagar till 7,1 dagar mellan 2005 och 2012. Det är en minskning med 25 procent och är inte i närheten av vad Läkarförbundet anser vara ett minimum. Särskilt drabbade är specialister i allmänmedicin som i genomsnitt endast hade 5,3 dagars extern fortbildning årligen, skriver debattörerna.

Läkarnas kompetens får inte äventyras

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I år gäller nya samverkansregler mellan den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och industrin. Nu har Sveriges läkarförbund även ingått en separat överenskommelse med industrin: LIF, Swedish Medtech och Swedish Labtech.

I och med de nya samverkansreglerna står vi inför ett nytt läge – ja, ett paradigmskifte – i synen på ansvarsfördelningen kring läkarnas fortbildning. Den viktigaste förändringen i det nya regelverket är att industrins möjlighet att finansiera 50 procent av medarbetarnas resor, kost och logi i samband med extern fortbildning eller konferens upphör från första januari 2015. Därmed är det fastslaget att det främst åvilar sjukvårdshuvudmännen att finansiera och skapa förutsättningar för medarbetarnas kompetensutveckling.

ANNONS

För Läkarförbundet är det självklart att huvudmännen ska ta det fulla ansvaret för medarbetarnas kompetensutveckling. Det är varken sunt eller förtroendeingivande att läkarnas fortbildning till stor del är beroende av industrins finansiering. Samtidigt känner vi en stark oro för läkarnas möjlighet till fortbildning och hur den kommer att utvecklas.

Svårt avsätta tid

I dagens pressade sjukvård är det ofta svårt för läkare att avsätta tid för kompetensutveckling – tillgängligheten och det akuta patientarbetet har en självklar och högre prioritet. Läkarförbundets regelbundna fortbildningsenkät visar tydligt hur läkarnas deltagande i kompetensutveckling sjunkit drastiskt. Den externa fortbildningen har minskat från 9,1 dagar till 7,1 dagar mellan 2005 och 2012. Det är en minskning med 25 procent och är inte i närheten av vad Läkarförbundet anser vara ett minimum. Särskilt drabbade är specialister i allmänmedicin som i genomsnitt endast hade 5,3 dagars extern fortbildning årligen, men även sjukhusspecialister är drabbade.

Denna avveckling är naturligtvis farlig. Sjukvården närmar sig en gräns där det inte längre går att garantera att alla patienter får träffa läkare som är kompetenta och uppdaterade på nya rön och säkra behandlingsmetoder. Patientsäkerheten och allas rätt till vård på lika villkor hotas.

I ljuset av de nya samverkansreglerna måste sjukvårdshuvudmännen investera i medarbetarnas kompetensutveckling. De måste avsätta tillräckliga resurser för fortbildning i sina budgetar och ta fram riktlinjer och strukturer. Verksamhetschefer måste få ett tydligt uppdrag att avsätta både tid och resurser för medarbetarnas deltagande i fortbildning.

ANNONS

Fortsatt ansvar för industrin

Även industrin har ett fortsatt och stort ansvar för att medarbetarna får tillgång till information och kurser kring nya behandlingar och produkter som introduceras i sjukvården. Industrin har också skyldighet att garantera att egenproducerade kurser är kvalitetsgranskade av oberoende part.

Med de nya samverkansreglerna blir det även tydligt att staten i högre grad måste engagera sig i kompetensförsörjningen i sjukvården. Sverige, Portugal och Malta är de enda länderna i Europa som lämnar den här centrala frågan om patientsäkerhet helt utan någon form av offentlig reglering och styrning. Statens frånvaro har bidragit till att fortbildningsmiljöerna skiljer sig stort mellan olika verksamheter runt om i landet.

Utredningen av det reviderade yrkeskvalifikationsdirektivet har bland annat föreslagit att Socialstyrelsen ska bemyndigas att ta fram föreskrifter för fortbildning för läkare och ett antal övriga professioner Läkarförbundet anser att den nya regeringen snarast borde ge Socialstyrelsen uppdraget och ta fram en föreskrift för fortbildning med krav på både arbetsgivaren och yrkesföreträdaren om en struktur för lärandet.

Fortbildningsplan

I grunden handlar det om att varje läkare ska ha en fastställd plan för sin fortbildning med skyldighet för arbetsgivaren att skapa utrymme och resurser för att planeringen ska uppfyllas. Den enskilde läkaren har ansvar att följa planen, vara aktivt i sitt lärande och tillgodogöra sig nya rön och metoder.

ANNONS

Vi föreslår också att regeringen avsätter en del av den så kallade professionsmiljarden till ett prestationsbaserat statsbidrag riktat till sjukvårdshuvudmännen. Syftet är att stimulera systematiska och långsiktiga förbättringar kring kompetensutvecklingen i sjukvården.

Med gemensamma ansträngningar kan professionen, huvudmännen, industrin och staten skapa en sjukvård med de mest kompetenta medarbetarna i världen. Låt de nya samverkansreglerna vara motor i en sådan utveckling.

Heidi Stensmyren

ordförande i Sveriges läkarförbund

Eva Engström

ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forsknings- delegation

ANNONS