Lägg inte utbyggnaden av förnybar energi i malpåse

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Fem riksdagspartier slöt i juni en historisk energiöverenskommelse med målet att ha ett helt förnybart elsystem 2040. Som ett steg på vägen beslutades att 18 terawattimmar ny förnybar el ska byggas ut mellan 2021 och 2030 inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet. Parallellt kom Miljömålsberedningens förslag till klimatstrategi. Sju partier enades om att påskynda omställningen till ett fossilfritt Sverige och att driva på för snabbare omställning inom EU. I detta ingår att snabbast möjligt ställa om EU:s energisystem, där Sverige kan spela en aktiv roll som exportör av el.

Trots detta föreslår Energimyndigheten i en rapport till regeringen att utbyggnaden av förnybart ska styras mot slutet av 2020-talet, mellan 2027 och 2030. Det skulle få allvarliga konsekvenser för omställningen till förnybart och för Sveriges möjligheter att – via export av el – hjälpa andra medlemsländer dra ned på sina utsläpp.

ANNONS

Framgångsrikt

Elcertifikatsystemet har varit framgångsrikt när det gäller att skapa en snabb utbyggnad av förnybar el. Sedan systemet infördes 2003 har drygt 20 TWh förnybar elproduktion tillkommit, förnybarhetsbranschen har byggt upp en omfattande kompetens och Sverige har tagit ledartröjan i omställningen till förnybart. Utbyggnadstakten har varit högre än förväntat, kostnaderna har reducerats, och både den tidigare alliansregeringen och nuvarande regering har ytterligare höjt ambitionerna.

Energimyndighetens förslag skulle i praktiken innebära att vi stoppar utvecklingen av förnybar el i Sverige. Att avbryta den positiva utvecklingen när Sverige står inför en historisk energiomställning, samtidigt som världen snabbt måste minska utsläppen av växthusgaser, vore allvarligt av flera skäl.

För det första går det stick i stäv med EU:s krav. Att senarelägga utbyggnaden strider mot det förslag till styrning av EU:s energiunion som kommissionen presenterade den 30 november. Kommissionen vill se omedelbara åtgärder och ställer krav på att medlemsländernas energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 ska visa på en linjär ökning av andelen förnybar energi. I ett klargörande brev understryker EU-kommissionens ansvarige för förnybar energi, Marie Donnelly, att en koncentration av insatserna till de sista åren i perioden inte kan anses vara en linjär utveckling.

För det andra bortses från energiöverenskommelsens mål om ett förnybart elsystem. Utvecklingen av energisystemet borde utgå från det breda politiska målet att elsystemet ska vara förnybart år 2040. I stället motiveras förslaget med att ny elproduktion främst behövs då befintlig kärnkraft stängs ner, och det antas ske efter år 2040. Det är ett riskabelt antagande som utgår från teknisk, i stället för ekonomisk, livslängd. Kärnkraftsägarnas beslut att stänga ner fyra reaktorer till 2020 visar att det är osäkert hur länge kärnkraften kommer att finnas kvar. Energiöverenskommelsen säger dessutom att Sverige ska ha ett ”robust elsystem” – och ett sådant kräver marginaler.

ANNONS

För det tredje rimmar det illa med Parisavtalet. Efter att Parisavtalet har ratificerats och trätt i kraft, är det dags att visa handlingskraft. Rekordtemperaturerna i Arktis i november kan vara ett tecken på planetens destabilisering och är en av många signaler om att det blir allt mer bråttom att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Förbränning av kol står för 42 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Föroreningarna i kolets spår leder till att hundratusentals människor dör i förtid varje år på grund av hjärtsjukdomar, lungcancer och luftvägsinfektioner. Samtidigt är kolet det fossila bränsle som är lättast att ersätta med förnybar elproduktion. Länderna med de bästa förutsättningarna måste axla ansvaret att leda utvecklingen.

Genom att fortsätta att bygga ut den förnybara elproduktionen kan vi både ha fortsatt låga elpriser för svenska företag och konsumenter och minska behovet av kolkraft i våra grannländer. ”Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt”, slog partierna fast i energiöverenskommelsen från i somras. Där angavs också att ”överföringskapaciteten mellan Sverige och grannländerna ska öka”. Allt detta hotas om förslaget att senarelägga utbyggnaden genomförs.

Att lägga förnybarhetsbranschen i malpåse innebär att den kompetens som byggts upp går förlorad och globala investerare söker sig till andra marknader. Det blir tidskrävande och kostsamt att längre fram återskapa en livskraftig industri. Det är en utveckling vi varken har tid eller råd med.

ANNONS

Vi utgår från att regeringen kommer att följa såväl EU-kommissionens uppmaning, som den svenska energiöverenskommelsens inriktning och slå fast att Sverige ska ha en jämn utbyggnadstakt av förnybar el fram till 2030. Omställningen till förnybart behöver ske skyndsamt, inte med en inledande paus på nästan tio år.

Anders Wijkman

avgående ordförande i Miljömålsberedningen

Mattias Goldmann

vd Tankesmedjan Fores

Stefan Henningsson

klimatexpert Världsnaturfonden

Charlotte Unger Larsson

vd Svensk Vindenergi

Johan Lindahl

talesperson Svensk Solenergi

Linda Burenius Magnusson

ordförande 100% Förnybart

ANNONS