Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Kollektivresor collage
Mats Lövgren, samordnare, nätverket Stoppa Västlänken nu

Kollektivtrafiken minskar inte bilismen ett dugg

Att politikerna hellre ser sin vision än utgår från verkligheten innebär att vi inte kommer att få se andelen kollektivtrafik öka. Trots alla storstilade projekt, skriver Mats Lövgren, nätverket Stoppa Västlänken nu.

Slutreplik

Kollektivtrafiken, 6/11 och 9/11

På GP Debatt (6/11) konstaterar jag att K2020:s enda mål är att öka andelen som reser med kollektivtrafik. Allt annat är konsekvenser för att nå målet, som exempelvis att fler reser med buss och spårvagn. Ordföranden för Västtrafik, Lars Holmin (M), och kollektivtrafiknämnden VGR, Ulrika Frick (MP), konstaterar att ”det vore önskvärt att kollektivtrafikens marknadsandel ökar mer och snabbare för att staden och regionen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt”.

Enligt K2020 är det inte önskvärt att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka – utan det är målet. Och då spelar det ingen roll att som debattörerna försöker gömma sig bakom uttalanden som att ”fler än någonsin reser med Västtrafik”. Det skapar exakt den invaggning i trygghet jag i min text varnade för. För varför ska man kämpa för något att bli bättre om det utåt ändå ser bra ut?

Men det ser inte bra ut. Andelen som reser kollektivt respektive kör bil är ungefär densamma i dag som för tio år sedan. Det har resulterat i att det är både trångt på bussarna och spårvagnarna och på vägarna. Det har helt enkelt inte blivit bättre för någon.

Restidskvoten avgörande

Varför inte fler väljer bort bilen för kollektivtrafiken heter restidskvoten. Det är förhållandet i tid att åka kollektivt mot att ta bilen mellan två punkter.

I Göteborgs stads Trafikstrategidokument redovisas över 160 olika sträckningar, exempelvis Brunnsparken – Gamlestan, Korsvägen – Sahlgrenska och motsvarande. Om det går snabbare att färdas dessa sträckor med kollektivtrafiken än att köra bil själv vore det gynnsamt, men det uppnås endast med drygt tio procent av sträckorna. Resterande 90 procent av sträckorna går det snabbare att ta bilen.

Forskningen säger dessutom att ifall restidskvoten är 1,5, det vill säga att kollektivtrafiken tar 50 procent längre tid än bilen, väljs den förstnämnda bort. Hela 60 procent av alla listade sträckningar har en restidskvot som är 1,5 eller mer, så ifall vi ska ställa bilen berättar Trafikstrategidokumentet att fler sträckningar måste understiga 1,5. Väldigt många fler. Faktiskt drygt 70 procent av dem. Då skulle bilen stå kvar hemma och andelen kollektivtrafikresor öka. Precis det som är målet i K2020.

Ingen tätare trafik

Att Västlänken skulle vara en ”avgörande förutsättning” visar politikerna återigen att de i sammanhanget tittar sig blint på sin karta i stället för terrängen. De borde vid det här laget känna till att med Västlänken får pendeltågen inte någon kapacitetsökning och därmed ingen tätare trafik, samt att de allra flesta av tågpendlarna med tunneln får samma eller längre restid. Tillsammans resulterar det i högre restidskvot och är absolut inget incitament för att få fler att åka kollektivt. Det bekräftas även av Trafikverkets beräkningar som visar att överflyttning från bil blir endast en dryg promille.

Att politikerna hellre ser sin vision än utgår från verkligheten innebär att vi inte kommer att se andelen kollektivtrafik öka. I stället får vi bevittna en ständig jakt på halmstrån till försvar för varför kollektivtrafiken är så dåligt anpassad till våra livspussel. Under tiden blir antalet bilar fler.

Mats Lövgren

samordnare, nätverket Stoppa Västlänken nu

Se mer från - Debatt: Kollektivtrafiken
Mest läst