Jag och mitt kansli Mobilisering mot narkotika har kritiserats i media för att vår kampanj inte underlättat missbrukarvården. Jag kan inte annat än hålla med. Jag är smärtsamt medveten om bristerna i missbrukarvården. Men vår kampanj är inte en satsning för att missbrukare ska få vård. I den agenda för en effektivare narkotikabekämpning som jag överlämnade till regeringen i september förra året föreslår jag däremot satsningar som utmynnar i en vårdgaranti för narkotikamissbrukare. Regeringen presenterade också i budgetpropositionen en långsiktig satsning och 820 miljoner kronor för missbrukarvården. Mobilisering mot narkotika har under 2002-2005 satsat omkring 60 miljoner kronor för insatser på vårdområdet.
Vår kampanj utpekas ibland som den enda insats vi gör på det förebyggande området, det vill säga för att unga inte ska börja använda narkotika. Att vi de senaste åren har sett en minskning när det gäller andelen 15-åringar som testar narkotika har sannolikt inte med vår kampanj att göra.
Det som troligtvis ligger bakom den positiva utvecklingen är kommunernas och skolans engagerade och systematiska förebyggande arbete. Vi satsar under 2002-2005 omkring 70 miljoner kronor på att stödja lokala och regionala aktörer i det förebyggande arbetet. Detta att jämföra med de 15 miljoner vi satsat på kampanjverksamhet. Med det sagt vill jag ägna resten av inlägget åt att förklara varför vår kampanj har varit framgångsrik.
Stärka befintliga attityder
Det finns miljöer och målgrupper där det krävs kampanjer för att nå ut med budskap. Vi har därför under 2003-2004 bedrivit en kampanj på musikfestivaler och stadsfester. Kampanjen har gått under namnet "Det finns många anledningar att inte testa knark" och målgruppen har varit 18-25-åringar som har en negativ inställning till knark eller som ännu inte har bildat sig någon klar uppfattning.
Forskning och utvärdering av tidigare kampanjer pekar nämligen på att satsningar för att stärka befintliga attityder är mer effektiva och framgångsrika än satsningar för att förändra attityder. Vi har därför valt att i kampanjen rikta in oss att på att med positiva men samtidigt trovärdiga argument stärka den stora majoriteten unga som har en negativ inställning till narkotika för att den gruppen inte ska minska.
I den senaste enkäten uppger 82 procent av de tillfrågade att kampanjen kan stärka unga som har en negativ inställning till narkotika. Endast tre procent ansåg att kampanjen inte hade avsedd effekt. 49 procent uppger att de talat med någon om kampanjen. Ännu fler, 72 procent, tror att unga har funderat mer på sin inställning till narkotika som direkt följd av kampanjens budskap.
Fred populärt argument
Vi har använt oss av olika budskap som symboliserar "anledningar" att inte testa knark. Vi menar att det finns många anledningar att inte testa knark och att olika personer tar till sig olika sorters budskap. Den senaste enkäten visar att de mest kända och populära av våra många budskap är "Knark är bajs" och "Fred på jorden". Vi har med budskapet "Fred på jorden" velat ta in solidaritetsperspektivet och få unga att reflektera över narkotikaindustrins exploatering av tredje världen. 16 procent av de tillfrågade uppger också att de använt kampanjens budskap som argument i egna diskussioner om narkotika, där "Fred på jorden" är ett av de mest populära argumenten.
En erfarenhet från utvärderingen är hur olika grupper uppfattar kampanjen och våra budskap. En likhet är att alla - vuxna och unga, de som har testat knark och de som aldrig har testat, killar och tjejer - tycker att våra faktablad är bra. De uppfattas som sakliga, att de inte består av skrämselpropaganda och att de innehåller en del ny information - som man inte fått i skolan. Det är en annan viktig kunskap vi fått genom utvärderingarna, unga vuxna i Sverige i dag har aldrig sett en antiknarkkampanj. Den senaste narkotikainformation de fått är den undervisning de fick i grundskolan, som kompletterats med egna och andras erfarenheter.
Ofta hör man från olika håll i samhället att staten satsar otroliga resurser på kostnadskrävande antikampanjer, en åsikt som inte delas av dem som är unga i dag. Utvärderingen visar att 93 procent av unga vuxna i storstäder tycker att det är viktigt att samhället genomför kampanjer mot narkotika.
Naiva önskemål
Det finns debattörer och proffstyckare som menar att kampanjen inte haft någon effekt. Kanske är de naiva nog att tro att syftet med vår kampanj är att få dem som knarkar att sluta knarka? Eller att hjälpa missbrukare till vård? Det finns ingen kampanj i världen som skulle lyckas med det och troligtvis är det ingen som har det målet.
Det kanske inte är debattörerna - i de flesta fall tillhör de inte målgruppen utan är tanter och farbröder i min egen ålder - som är bäst skickade att tala om vilka budskap som unga anser trovärdiga och upplever som effektiva? Det minsta man kan begära är kanske att debattörerna tar del av resultaten från utvärderingarna innan de uttalar sig.
