Det är inte övermodigt att hävda att en stor del av Centerpartiets nuvarande formkurva i opinionen är tätt sammankopplad med partiets satsning på att ge klimat- och hållbarhetsfrågor större prioritet. Sedan partistämman i september 2015, där det beslutades att Centerpartiet ska verka för att göra Sverige fritt från fossila bränslen och att landet ska ha 100 procent förnybar energi år 2040, har väljaropinionen stadigt gett partiet bifall.
Partiets skuggbudget 2016 presenterade förslag om en grön skatteväxling, en höjning av fordonsskatten med 1,7 miljarder kronor, samt satsningar på en miljölastbilspremie och järnvägsunderhåll. Partiet har argumenterat för en kvotplikt för ökad inblandning av biodrivmedel i personbilsflottan. Två opinionsmätningar häromdagen noterade det högsta stödet för Centerpartiet sedan början av 2000-talet. Det är ingen slump. Arbetar man uppriktigt och aktivt med en av vår tids definierande frågor sätter man fingret på samtiden och framtiden.
Paradoxal brännmärkning
Men under hösten och vintern har Centerpartiet paradoxalt nog satsat på att brännmärka vissa förslag om ekonomiska styrmedel som syftar till att bromsa de ständigt ökande utsläppen från transportsektorn. I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Inkluderas även utsläpp från utrikes transporter från svenska ekonomiska aktörer står transportrelaterade utsläpp för ungefär 43 procent av de totala utsläppen, enligt SCB. Utsläppen av växthusgaser från transporter, från alla ekonomiska aktörer, har ökat med 15 procent under tidsperioden 1990-2014. Till stor del beror det på ökade utsläpp från transportbranschen.
Vi kan inte blunda för detta. Just nu bereds två reformer där två sektorer som står för en stor och växande miljö- och klimatpåverkan själva ska få betala en större andel av sina miljökostnader i stället för att miljöförstöringen subventioneras av samhället.
Flygskatt
1. Den ena sektorn är flyget som föreslås få betala en flygskatt. Antalet flygresor till och från svenska flygplatser nästan tredubblats sedan nittiotalet. Utsläpp från svenskarnas flygresande har ökat till en nivå som motsvarar klimatpåverkan från alla personbilar i Sverige. Mest ökar utrikesflygen, där flygresorna ökat med 130 procent 1990-2014. Trots det slipper flyget såväl energiskatt, koldioxidskatt och moms på utrikesavgångar.
Flygskatteutredningen kom i höstas med ett förslag som, rätt utformat, kan effektivisera resandet, få bukt med den ständigt ökande utsläppskurvan från flyget i Sverige, och generera mer resurser till alternativa färdmedel – främst till underhåll av tågtrafiken. De statsfinansiella nettointäkterna av den föreslagna skatten på flygresor beräknas uppgå till 1,75–1,78 miljarder kronor per år.
Fungerande, pålitliga tåg knyter samman hela Sverige. I dag subventionerar skattebetalare både semesterflyg och flyg mellan storstäder som det går utmärkt att resa mellan med tåg. Tills vidare är nationell flygskatt ett av de mest verkningsfulla alternativen för att lösa flygets utsläppsproblem – förutsatt att klimatskatten anpassas till en nivå som genererar klimatnytta. En verkningsfull klimatskatt på flyg har ett brett och starkt stöd bland den svenska befolkningen. Sju av tio svenskar stödjer en flygskatt enligt en undersökning från Sifo.
Vägslitageavgift
2. Den andra sektorn är lastbilstransporterna där en vägslitageavgift föreslås. Den tunga lastbilstrafiken fortsätter kontinuerligt att öka i Sverige med ökad miljöpåverkan som följd. En viktig orsak till detta är att lastbilstrafiken inte betalar sina samhällsekonomiska kostnader i form av avgaser, olyckor, vägslitage och buller.
Tyskland, Österrike, Schweiz och Tjeckien har redan infört kilometerskatt för tunga fordon. Kilometerskatt styr långsiktigt mot en viss överflyttning av gods från väg till båt och järnväg. Men den snabbaste och tydligaste effekten blir ett starkt incitament att byta fordon till renare, energieffektivare, säkrare och till sådana som sliter mindre på vägarna.
I Tyskland som har systemet har man sett en 15 procentig minskning av den annars omfattande tomkörningen av lastbilar. Kilometerskatt ger helt enkelt miljön ett tydligt värde och får miljöhänsyn att väga tyngre när körsträckorna planeras. Utan kilometerskatt blir det svårt, kanske omöjligt, att komma till rätta med lastbilstrafikens ökande negativa effekter. Kilometerskatten gör det också möjligt att komma till rätta med den orättvisa konkurrenssituation som i dag gör det möjligt för utländska åkerier att åka genom Sverige helt utan att betala någon skatt. Kilometerskatt kan, om man så vill, differentieras så att den blir lägre i vissa delar av landet, exempelvis i Norrlandslänen.
Bekämpas av C
Dessa klimatpolitiska förslag bekämpas med frenesi av Centerpartiet, ”Alliansens gröna röst”. I SVT:s Agenda (29/1) hävdar till och med partiledaren Annie Lööf att om regeringen ”lägger fram ett förslag om kilometerskatt, till exempel, är Centerpartiet redo att använda misstroendevotum mot enskilda statsråd”.
För att Centerpartiet inte ska tappa det klimatpolitiska förtroendet måste partiet se bortom det politiska spelet och se till klimatnyttan. Om Centerpartiet av hävd motsätter sig styrmedel för att få bukt med klimatutsläpp från flyg respektive tunga transporter, är det viktigt att partiet tillhandahåller alternativ som faktiskt angriper dessa problem.
Biobränslen förs ofta fram som lösning, och kommer definitivt vara värdefulla i paketet av åtgärder för transportsektorn. Men biodrivmedel producerade i Sverige beräknas inte kunna lösa ens hälften av våra transportrelaterade utsläppsminskningar, inte minst givet behovet av ett hållbart jord- och skogsbruk. EU:s system för handel med utsläppsrätter, som också brukar föras fram som ett svar på behoven av minskade utsläpp, är i dag ett andefattigt alternativ. Hela klimatbördan täcks inte av systemet och i dag flödar marknaden över av utsläppsrätter.
Klimatansvar kräver mera
Svensk politisk tradition har sällan handlat om särskilt stora skillnader i mål. Alla vill ha hållbar välfärd och frihet. Det är medlen, vägen dit, som varit trätoämnena. Men i en tid där klimatförändringarna inte bara utgör ett av de allra största, pågående hoten mot den geopolitiska stabiliteten och betingelserna för liv på planeten jorden, utan även är en motor för omställningen till ett näringsliv och en samhällsordning som inte frodas på bekostnad av miljö och klimat, kan inte klimatansvar reduceras till politisk positionering.
Vi kan inte å ena sidan oroa oss för klimatkrisen och å andra sidan motsätta oss politiska verktyg som faktiskt kan minska utsläppen genom att skapa incitament för bättre resor och transporter. Menar Centerpartiet allvar med sina klimatprioriteringar; känner de omsorg om klimatet såväl som det ökade förtroendet från väljarbasen, ja då har partiet två val: förhandla kring utformningen av vägslitageavgiften respektive flygskatten. Eller leverera klimatpolitiska alternativ som på ett objektivt trovärdigt sätt angriper utsläppen från svensk transportsektor.
Johanna Sandahl
ordförande Naturskyddsföreningen