Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

PraktiskaSvetsare4LG (1)

Jobben finns – bygg ut lärlingssystemet nu

I dag finns det gott om yrken med goda framtidsutsikter. Faktum är att det aldrig har varit så stor arbetskraftsbrist i Västsverige som nu. Men fler unga behöver få möjlighet att hitta till jobben, skriver Västsvenska Handelskommaren.

Replik

Skolans kris, 12/9

Lärarnas Riksförbund, LR, efterlyser ökad politisk ambition och mer resurser för att fler unga ska få chansen till utbildning och arbete. Vi i näringslivet håller med.

LR pekar på alarmerande siffror – en tredjedel av svenska ungdomar fullföljer inte sin skolgång till studenten. Tyvärr väljer många bort möjligheten att gå en yrkesutbildning som leder till jobb inom en bristyrkesbransch. Bland annat på grund av en felaktig uppfattning från föräldrar att den som går ett yrkesprogram har färre valmöjligheter efter gymnasiet jämfört med en elev från ett högskoleförberedande program. Här är det företagens ansvar att tydliggöra vilka karriärvägar som finns, medan politikerna måste ta helhetsansvaret och bygga ut lärlingssystemet.

Ny lärlingsmodell

För att fler ska upptäcka möjligheterna inom bristyrkesbranscher så har Västsvenska Handelskammaren tillsammans med företagsledaren Carl Bennet och med stöd av Skolverket initierat lärlingsmodellen, Svensk Gymnasielärling. Förebilden är det tyska lärlingssystemet där eleven under utbildningstiden för en praktisk yrkesexamen får anställning med lön. På så vis kan utbildningarnas status och attraktionskraft öka, samtidigt som näringslivet kan kvalitetssäkra och förankra undervisningen i verkligheten.

Genom ett riksdagsbeslut 2014 är gymnasial lärlingsanställning möjligt i Sverige, men genomslaget har uteblivit. 10 000 lärlingar antogs förra året till yrkesprogram i Sverige, endast 40 av dem hade gymnasial lärlingsanställning.

Sjösätter ett pilotprojekt

Därför är vi stolta över att sjösätta en pilot av Svensk Gymnasielärling med cirka 200 elever på yrkesprogram inom industri, teknik och vård på 18 gymnasieskolor i landet. Halva tiden av utbildningen spenderar eleverna på en arbetsplats med lön, resterande del i skolan. Utöver detta ger utbildningen högskolebehörighet. Utbildningsansvaret ligger på skolan, kostnaden för lönen delar staten och arbetsgivaren på.

Kan vi i näringslivet, genom att ta ett större ansvar för yrkesutbildningarna, inspirera fler unga att ta sin gymnasieexamen, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden ökar, så har vi lyckats. Vi uppmanar politikerna att bygga ut lärlingssystemet.

Johan Trouvé

vd VSV Handelskammaren

Åsa Vikner

ansvarig kompetensförsörjning, VSV Handelskammaren

Se mer från - Debatt: Skolans kris
Mest läst