Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ipad_i_forskolan_039

IT i skolan – utan innehåll

DEBATT: Om Skolverkets nya förslag på en nationell IT-strategi ska bli framgångsrik måste vi veta varför skola och förskola ska digitaliseras. Att bara fokusera på teknik, likvärdighet och effektivitet räcker inte, skriver Sara Berglund och Mats Olsson, Malmö högskola.

Alla vill förbättra den svenska skolan och i dag slår politiker knut på sig för att visa handlingskraft när det gäller att höja resultaten. Många tror att datorer är lösningen, och Skolverket föreslår nu en nationell IT-strategi. I bakgrunden tjuter Pisa-spöket och rädslan för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen vilket motiverar snabba åtgärder. Men om satsningen ska bli framgångsrik måste vi veta varför skola och förskola ska digitaliseras.

Börjar i fel ända

I rapportens beskrivs hur skolväsendet ska ”präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara” vilket ska bidra till att ”resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras” år 2022. Därutöver fastställs att alla barn ska utveckla ”en adekvat digital kompetens”. Vad adekvat innebär tydliggörs på goda grunder inte. Om vi inte vet vad barnen ska kunna är det svårt att definiera vilka redskap pedagogerna behöver. Skolverket väljer att börja med form och teknik – först därefter kommer kanske innehåll och mening.

I rapporten föreslås att all personal inom skolan ska ha ett eget digitalt verktyg inom två år. Personer som arbetar inom förskolan får vänta i fyra år. Vi ser ingen vetenskaplig förklaring till den här skillnaden i ambitionsnivå. Enligt samma logik ska varje elev inom grundskolan ha tillgång till eget verktyg inom tre år – medan fem barn i förskola får dela på en dator inom fyra år. Kanske anser författarna att förskolebarn har bättre samarbetsförmåga, eller också har de bara svårare att knyta tekniken till en effektivisering av förskolans verksamhet?

Risken finns att Skolverket av tradition återskapar ett mönster där datorer är träningsredskap för formellt lärande och att skolans arbetssätt sipprar ner i förskolan. När det gäller att ta tillvara ”digitaliseringens möjligheter” inom förskolan är rapporten kortfattad. Ansvaret för effektiviseringen skjuts över till chefer och lärarutbildning.

Ett utmärkt tillfälle

Om det finns forskning som beskriver hur verksamhetens kvalitet höjs genom digitalisering är detta ett utmärkt tillfälle att presentera denna. På vilket sätt kan datorer bidra till en ökad måluppfyllelse i förskolan? Kan de användas för att stärka barns delaktighet och inflytande? Kan digitaliseringen leda till utvecklad lek, kreativitet och omsorg? Ryms dessa begrepp alls inom effektiviseringen?

Skolverkets vision av förskolan blir även motsägelsefull när den ställs mot en allt mer infekterad diskussion om barns skärmtid. När ska vi stänga av datorn? Skolverket fokuserar på teknik, likvärdighet och effektivitet – någon borde tala om etik och innehåll.

Sara Berglund

Mats Olsson

förskollärarutbildningen Malmö högskola

Mest läst