Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

stympning webb
Det är för barnens och ungdomarnas skull och deras rättigheter som vi måste bli modigare och jobba gemensamt i samma riktning så att ingen flicka i Sverige ska riskera att bli utsatt. De jobbiga frågorna behöver ställas, skriver Bayan Nasih.

Ingen flicka ska riskera att bli könsstympad

Trots ökad kunskap och medvetenhet om könsstympning och dess förfärliga konsekvenser finns mycket kvar att göra. Vi måste bli modigare och jobba gemensamt i samma riktning så att ingen flicka i Sverige ska riskera att bli utsatt, skriver Bayan Nasih, socionom.

I dag, den 6 februari är en viktig symbolisk dag när det gäller den globala kampen mot könsstympning av flickor och kvinnor. Det är FN:s internationella dag för nolltolerans mot könsstympning.

Det låter utmärkt och självklart men verkligheten är dessvärre någonting helt annat. Det pågår fortsatt ett krig mot flickors kroppar. Trots FN:s strävanden att bekämpa könsstympning har medlemsstaterna inte kunnat vända på utvecklingen som går alldeles för långsamt. Enligt Unicef finns det i dag uppemot 200 miljoner könsstympade flickor och kvinnor världen över som får leva med dess förfärliga konsekvenser.

Frågan betraktas också många gånger som alldeles för känslig och obehaglig.

Två miljoner flickor stympas varje år. Trots att Sverige har varit ett pionjärland i Norden i sitt tidiga ställningstagande mot könsstympning och redan 1982 kriminaliserade det har inte den svenska staten lyckats åstadkomma en hållbar strategi mot det vedervärdiga fenomenet. Ökad kunskap om och medvetenhet kring de fysiska och psykiska skador som följer av könsstympning har således inte gett upphov till en konkret handlingsplan.

Grundläggande förståelse saknas

Visserligen har regeringens ambitioner varit goda redan från början men ett huvudproblem är att det saknas en grundläggande förståelse hos såväl allmänheten som yrkesverksamma inom socialtjänsten om att könsstympning är grov barnmisshandel och ett allvarligt brott mot flickors kroppar och integritet.

Kunskapen och erfarenheterna från den dagliga verksamheten har inte motsvarats av åtgärder och ett förebyggande arbete för att skydda dessa barn. Brotten har inte ansetts vara relaterade till hederskultur där oskuldsnormer och kontroll av flickors och kvinnors sexualitet är central.

Frågan betraktas också många gånger som alldeles för känslig och obehaglig. Vi har ingen vetskap om hur många barn i Sverige som har blivit könsstympade i sina hemländer innan de kom hit. Vi har inte heller någon aning om hur många unga kvinnor som har blivit stympade efter deras ankomst till Sverige. I dagsläget har endast två fällande domar utfärdats och ett misstänkt fall utreds nu av polisen enligt medieuppgifter.

Enorma behov kvarstår

Den förra regeringen gav uppdrag till Länsstyrelsen Östergötland att arbeta mot könsstympning som en del av deras nationella uppdrag att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, samt till Socialstyrelsen. De senaste fyra åren har vi kunnat se vissa positiva förändringar på området. Kunskapen och medvetenheten om könsstympning har ökat och spridits på nytt bland olika yrkesgrupper men behoven är fortfarande enorma.

Därför har nu den sittande regeringen beslutat sig för att ta fram en nationell handlingsplan för hela landet. En levande och effektiv handlingsplan är nödvändig för att barn i riskzonen på ett konkret och tydligt sätt ska kunna erbjudas stöd och vård. Det är för barnens och ungdomarnas skull och deras rättigheter som vi måste bli modigare och jobba gemensamt i samma riktning så att ingen flicka i Sverige ska riskera att bli utsatt. De jobbiga frågorna behöver ställas, endast på det sättet kan vi visa barn och unga att de också är värdiga individer och medborgare; att samhället tar sitt fulla ansvar för att hjälpa dem.

Bayan Nasih

socionom, sakkunnig könsstympning

 

 

Se mer från - Debatt: Könsstympning
Mest läst