Fortsätter det så här kommer vi inte att ha tillräckligt med folk till de olika platserna i kommuner och landsting om några år. Förmodligen måste vi göra om organiseringen på något sätt.
Förutom att undervisa så jobbar jag med ett projekt som handlar om unga och politiskt engagemang och i det arbetet har jag sett att det som förenar unga politiskt engagerade är att de är uppvuxna i familjer där politik är ett naturligt inslag i middagsdiskussionerna och fått beröm och uppmuntran för sitt politiska engagemang. Eller så har de kommit in av eget intresse, eller blivit värvade av ett politiskt ungdomsförbund som besökt skolan.
Jag har pratat med många politiskt aktiva ungdomar och frågat dem varför just de har organiserat sig politiskt. De svar som ges är en mix av ovanstående förklaringar – men ingen jag hittills talat med uppger som skäl att det var en lärare eller något i undervisningen som lockat in dem i politiken.
Sällan något utrymme
Demokratins historia och praktik ingår i undervisningen i genomtänkta doser på de olika stadierna. På gymnasiet finns demokrati med i det centrala innehållet i samhällskunskap, men det är upp till varje lärare att bestämma omfattning och utförande. Glöm inte heller bort att det handlar om mycket liten tid för varje moment som skall gås igenom. Det är sällan utrymme ges för besök av politiker eller besök i kommunhuset. Just den kommunala demokratin får ofta stryka på foten i undervisningen för de högre nivåerna, vilket gjort att kunskapen om hur vår närmiljö formas är mycket liten. Detta var bland annat orsaken till att den senaste demokratiutredningen startade.
Det är alltså inte endast de som den senaste tiden kommit till Sverige som behöver skolning och inspiration i demokrati, utan även infödda svenskar. Därför måste ämnet få mera utrymme och tas på större allvar – därför måste demokrati bli ett helt eget ämne i skolan.
Annika Westh
lärare och liberal politiker