Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Ceta V webb
Runtom i Europa har det folkliga motståndet mot Ceta-avtalet varit stort. Inte minst fackliga, miljö- och konsumentrörelser har sagt nej till Ceta. Men inte i Sverige. Här jamsar den svenska S- och MP-regeringen och LO-ledningen med i högerns tomma floskler om ”frihandel” och ”modernt och progressivt avtal”, skriver debattörerna.

I dag röstar vi nej till gräddfiler för storföretagen

Handelsavtalet mellan EU och Kanada handlar mer om ett avtal om avreglering för storföretag än om ett avtal om handel mellan olika länder. I dag röstar EU-parlamentet om avtalet. Vi är ledsna över att förstöra den nyliberala festen, men för oss är det självklart att rösta nej till Ceta. Och så hoppas vi att detta sedan följs upp i riksdagens omröstning med ett nej även där, skriver Malin Björk (V) och Håkan Svenneling (V).

I dag röstar Europaparlamentet om det kontroversiella handelsavtalet Ceta, mellan EU och Kanada. De mest inbitna förespråkarna för avtalet, högern och storföretagen, litar kallt med att avtalet går igenom, trots det stora folkliga motståndet, och har bjudit in Kanadas premiärminister Justin Trudeau till Strasbourg för att fira segern.

Vi är ledsna över att förstöra er nyliberala fest, men för oss är det självklart att rösta nej till Ceta. Avtalet innebär att de multinationella storföretagen ges oacceptabelt stora fördelar på bekostnad av demokratiskt beslutade lagar och regler som är till för att skydda vår miljö, hälsa och fackliga rättigheter.

Runtom i Europa har det folkliga motståndet mot avtalet varit stort. Inte minst fackliga, miljö- och konsumentrörelser har sagt nej till Ceta, men också inom gröna och socialdemokratiska partier i Europa växer motståndet. Även flera små och medelstora företag är kritiska mot Ceta.

Men inte i Sverige. Här jamsar den svenska S- och MP-regeringen och LO-ledningen med i högerns tomma floskler om ”frihandel” och ”modernt och progressivt avtal”, som upprepas gång på gång i vartenda uttal som görs av Ceta-anhängarna. Vi säger tomma floskler, för det finns till exempel inga studier som stödjer Ceta-kramarnas främsta argument – att avtalet leder till fler jobb.

Så varför denna fördummande vurm för ett avtal som bara mäktiga storföretag tjänar på? Ett avtal vars främsta syfte är att ta bort det som storföretagen kallar för ”handelshinder”, men som i själva verket är demokratiskt fattade beslut i form av lagar som skyddar oss medborgare från hälsovådliga ämnen, miljöförstörande ingrepp eller inskränkningar av arbetsrätten.

Vilseledande

Egentligen är det vilseledande att kalla Ceta för ett handelsavtal mellan EU och Kanada. Det liknar mer ett avtal om avreglering för storföretag som har EU och Kanada som sin marknad, än om ett avtal om handel mellan olika länder. Låt oss förklara vad vi menar.

En central del i avtal som Ceta och TTIP (avtalet mellan EU och USA) är specialdomstolarna som kallas för ICS. I dessa domstolar kan resursstarka (det är nämligen en dyr process) företag dra ett land inför rätta om företaget anser att landet har stiftat en lag som riskerar att missgynna företaget ekonomiskt. Det kan till exempel röra sig om miljölagstiftning som hindrar ett företag från att exploatera ett område i jakt på naturresurser. Effekterna av specialdomstolarna ser vi redan i Kanada, som genom det Cetaliknande handelsavtalet Nafta (mellan USA, Mexiko och Kanada) blivit ett av de mest stämda länderna i världen. Bland annat har företaget Lone Pine Resources stämt landet på 118 miljoner dollar efter att företagets tillstånd att utvinna skiffergas och olja under Saint Lawrence-floden i Quebec dragits in. Tillståndet återkallades eftersom de lokala politikerna insett att utvinningsmetoden fracking är skadlig för miljön och hälsan.

Obegriplig svensk iver

Varför är den svenska regeringen så ivrig att stödja denna sortens maktförskjutning som sätter storföretagens vinster framför demokratiska beslut som behöver fattas för bättre folkhälsa och miljö? Är det för att de fortfarande är fast i den förlegade frihandelsdogmatismen som Katrine Marcal så träffande skrivit om (http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/katrinemarcal/article24079740.ab)? Vi ser en mer uppdaterad och insatt analys bland socialdemokrater och gröna politiker i EU-parlamentet och hoppas att också de svenska ledamöterna tänker och vågar agera annorlunda än sina partikamrater i regeringen på onsdag.

Efter omröstningen i EU-parlamentet ska också EU:s 38 nationella och regionala parlament säga sitt om Ceta, innan det formellt godkänns. Vår förhoppning är, om det inte blir nej i EU-parlamentet, att den folkliga mobiliseringen mot det demokratifientliga handelsavtalet fortsätter. I Sverige har viktiga fackförbund som Kommunal, men också Seko och de andra förbunden i 6F har sagt nej. LO-ledningen borde lyssna på dem, liksom sin egen international ETUC som tillsammans med Kanadas LO säger nej. Miljörörelsen i Sverige är mycket kritisk. Miljöpartiet borde lyssna på dem, följa sin ursprungliga partilinje och stoppa avtalet.

Den folkliga opinionen mot Ceta växer inom hela EU. Tillsammans kan vi skapa en rättvis och schysst handel i stället för att skapa avtal som ger gräddfiler för storföretagen!

Malin Björk (V)

Europaparlamentariker

Håkan Svenneling (V)

riksdagsledamot

 

Se mer från - Debatt: CETA-avtalet
Mest läst