Framtidens sjukvård debatteras flitigt och då särskilt den ”Nära vården” som ska bli basen i svensk hälso- och sjukvård. Politiker och statliga utredare försöker komma med olika förslag till lösningar. Stärkt vårdgaranti. Listning på läkare. Digitala besök. Annorlunda fördelning av arbetsuppgifter. Man hyser stora förhoppningar om en nationell primärvårdsreform.
Sverige har medicinska resultat i världsklass men brister i tillgänglighet, kontinuitet och samordning. En stor studie publicerad i The Lancet visar att Sverige rankas som fyra av 195 undersökta länder när det gäller medicinska resultat. Det man tittade på var överlevnad vid 32 olika medicinska diagnoser. Vi brister dock i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare enligt en undersökning av The Commonwealth Fund.
En av nyckelfrågorna i sammanhanget är listningstak. Om patientflödet är större än tillgången på specialister i allmänmedicin och övrig personal på vårdcentralerna bör ansvaret hamna på vårdgivaren/landstinget och inte som i dag på varje enskild verksamhet. Varje vårdenhet bör få sätta upp ett rimligt tak för det antal patienter man kan ta hand om utifrån verksamhetens förutsättningar. Det ger enskilda läkare, distriktssköterskor och hela enheten en rimlig arbetsbelastning, skapar arbetsglädje och trivsel samt ökar kvalitén i vården. Akuta och halvakuta ärenden kan då tas om hand på icke jourtid och belastning på akutmottagningar och jourcentraler minskar. Äldre patienter och långvarigt sjuka får en bättre och säkrare vård.
Orimliga förhållanden
En vårdcentral med tre specialister i allmänmedicin kan rimligtvis inte ha ansvar för 12 000 patienter, fyra särskilda boenden, bedriva BVC och dessutom ingå i det allmänna åtagandet i länet med både hemjour nattetid och jourcentralsverksamhet. Liknande orimliga förutsättningar brottas många vårdcentraler runt om i landet ständigt med.
Ansvaret att ta hand om alltför många patienter gör att läkare går på knäna, blir sjukskrivna eller säger upp sig för att jobba med annat. Här ligger nog också en stor förklaring till varför så många specialister i allmänmedicin väljer att arbeta deltid. Läkarbristen i primärvården utgör även ett arbetsmiljöproblem för distriktssköterskor och annan vårdpersonal. Vem lockas till arbete i en sådan verksamhet? Listningstak är en grundförutsättning för att listning på läkare ska kunna bli verklighet.
Man har föreslagit en ny professionsneutral vårdgaranti på tre dagar för bedömning i primärvården. En förstärkt vårdgaranti löser dock inte bristen på specialister i allmänmedicin. Vid brist på rätt kompetens finns risk för att patienten erbjuds ett kulissbesök för att uppfylla en vårdgaranti utan att få en lösning på sina problem. Det krävs ett ökat antal specialister i allmänmedicin för att tillsammans med distriktssköterskor och övrig personal kunna hantera patientflödet i primärvården på ett kostnadseffektivt sätt.
Rätt kompetens avgörande
För att lyckas med det är det viktigt att ta fram en nationell strategi för en kraftfull ökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin. Det bör även frigöras medel för påbyggnadsutbildning för andra specialistläkare att bli specialister i allmänmedicin.
Att det finns tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens är en förutsättning för en säker och kostnadseffektiv vård. Grunden för en ökad tillgänglighet och kontinuitet ligger i kompetensförsörjningen. Det är vårdgivaren/landstingets ansvar att det finns den personal som behövs för att en god vård ska kunna ges. Man måste tillsätta resurser och skapa en god arbetsmiljö så att personalen stannar kvar och nya lockas dit. Huvudansvaret måste ligga på dem som har makten och styrmedlen.
Vi vill se:
- Fast läkarkontakt.
- Högre bemanning som ger mer tid för patienter, skapar kontinuitet och tillgänglighet i primärvården.
- Ett rimlig antal patienter för varje specialist i allmänmedicin.
- Fråga professionen innan beslut tas.
- Säkra kompetensförsörjningen och arbetsmiljön – då blir det attraktivt att arbeta i primärvården.
- Vi behöver fler ST-platser för specialister i allmänmedicin snarast.
Studier visar att kontinuitet ger markant sänkta sjukvårdskostnader och minskar risken för onödiga sjukhusinläggningar av äldre. Dessutom blir antalet akutbesök färre. Kontinuitet och tillgänglighet efterfrågas av patienter och ger personalen ökad arbetsglädje. Genom att först säkra bemanning och rimlig arbetsbelastning i primärvården kan listning på läkare bli en realitet och på så sätt möjliggöra kontinuitet.
Marina Tuutma
ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen, styrelse-ledamot Sveriges läkarförbund
Ulrika Taléus
specialist i allmänmedicin, sekreterare, Svenska Distriktsläkar- föreningen
Caroline Asplund
specialist i allmänmedicin, kassör i Svenska Distrikts-läkarföreningen