Universitet och högskolor har en viktig uppgift i att bidra till en ökad förståelse för, och medvetenhet om, innebörden av hållbar utveckling. Det handlar om tre saker.
För det första att sprida fakta om utveckling och tillstånd baserat på observationer, experiment och analyser. Genom forskning och faktaspridning tillförs ny kunskap, befintlig förstärks och myter avlivas.
Stor kunskapspotential
Det andra är att skapa förståelse för frågans komplexitet. Det kan ske genom att i utbildning och forskning belysa och studera hållbarhetsdilemman, till exempel konflikten mellan sociala investeringar för ökad integration och kravet på budgetbalans.
Det tredje är att arrangera möten där olika perspektiv ställs och bryts mot varandra. En stor kunskapspotential finns i mötet mellan samhällsvetare, humanister, naturvetare, konstnärer och medicinare.
Det är ett stort arbete att utveckla och etablera fungerande miljöledningssystem. I Sverige är sex lärosäten miljöcertifierade och har därmed särskilt goda förutsättningar att i utbildning och forskning uppmärksamma hållbar utveckling.
Ett förslag är att de miljöcertifierade lärosätena tilldelas särskilda medel för att fullgöra de uppgifter som skisserats ovan och också att förbereda ansökningar till EU vars kommande forskningsbudget Horizon 2020 starkt prioriterar hållbar utveckling.
Tänk annorlunda!
Min uppmaning är att regering och riksdag ska våga tänka lite annorlunda och därigenom visa stor vilja att bidra till att den stora utmaningen bemästras. Genom att ge de miljöcertifierade lärosätena medel markeras också vikten av satsning på kvalitetsutveckling och certifiering av miljöledningssystem.
Björn Brorström
rektor Högskolan i Borås
