Högre medelinkomster bakom större utsläpp

Faktum är att koldioxidutsläppen per capita från svenskarnas hela konsumtion (inklusive mat, boende, transporter och övrig konsumtion) är mindre i storstäderna än i förorts-, glesbygds- och småstadskommuner, skriver Alvar Palm och Patrik Höstmad, Yimby Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Slutreplik

Billiga bostäder, 28/6 och 29/6

Ulf Svensson menar att tätare städer inte är mer hållbara än glesa. Han menar att stadsbornas starka köpkraft ger ett stort ekologiskt fotavtryck, och att stadens beroende av dess omland gör den sårbar.

Det är viktigt att skilja utsläpp som påverkas av stadsplaneringen från andra utsläpp. Utsläpp från transporter och boende beror i hög grad av täthet och hustyp, medan utsläpp från mat och övrig konsumtion i huvudsak beror av andra faktorer. Storstadsbornas utsläpp från annan konsumtion än transporter och boende är visserligen högre än i övriga landet, men detta är inget stadsplaneringen kan lastas för – det är storstädernas högre medelinkomster som ligger bakom, inte huruvida man bor i villa eller flerbostadshus.

ANNONS

Faktum är dock att koldioxidutsläppen per capita från svenskarnas hela konsumtion (inklusive mat, boende, transporter och övrig konsumtion) är mindre i storstäderna än i förorts-, glesbygds- och småstadskommuner. Detta trots storstadsbornas högre inkomster. Detta visas bland annat av Världsnaturfonden i rapporten Svenska kommuners koldioxidfotavtryck, vilken bygger på ett verktyg framtaget av Stockholm Resilience Center.

Kan bli mindre sårbar

Vi vill också ifrågasätta att täta städer skulle vara mer sårbara än glesa. Även småstäder, villamattor och ren landsbygd är beroende av en lokal, regional och global omgivning. Sårbarhet beror främst på andra faktorer. En tät stad kan med rätt insatser bli mindre sårbar än en utspridd stad, och vice versa.

Svensson oroar sig också för att servicen skulle vara hotad i täta städer. Som exempel nämner han att förskolor prisas ut genom skenande lokalhyror. Men problemet är inte att det finns för mycket tät stad utan för lite. De höga hyrorna i täta stadsdelar beror på att dessa områden är eftertraktade samt att det råder brist på täta innerstadsmiljöer. Totalkostnaden för att bygga och driva tät stad är lägre än för gles stad, så problemet med skenande priser i innerstäderna har sin rot i att utbudet begränsats av regleringar och ett illa använt planmonopol.

ANNONS

Alvar Palm

doktor i industriell miljöekonomi, samordnare för Yimby Göteborg

Patrik Höstmad

docent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, samordnare för Yimby Göteborg

ANNONS