Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Bild - 1
Lärarnas lön är långt från hela svaret på den Svenska skolans kris. Eftersom lönen är bättre på att skapa frustration än motivation vore ökad lönespridning också en stor risk. Att vara en del av ett underbetalt kollektiv må vara frustrerande, men när kollegan får en löneökning så blir samma lön plötsligt outhärdlig, skriver debattörerna, skriver debattörerna.

Högre lön inte nog för att motivera lärare

En enkät till ett representativt urval av 500 Svenska lärare bekräftar mönster från vår analys av amerikansk data från 453 yrken: Lönen är relativt oviktigt. Utveckling och att frigöras från regler och administration så att man får göra sitt bästa i jobbet är överlägset viktigast, skriver Mårten Westberg och Fredrik Jönsson.

Vi har hört det så många gånger att det nästan inte kan vara fel. Låga löner och för låg lönespridning gör att få söker till lärarhögskolan och vi får dåliga lärare. Det låter rimligt, men det är ett obevisat uttalande. Att alla vill ha mer lön betyder inte alls att lönen fungerar som motiverare i längden. Amerikansk data från 453 yrken, framtaget av Occupational Information Network, visar i för sig en svag samvarians mellan lön och tillfredställelse i yrket. Lönen förklarar ungefär tre procent av hur nöjd man är med sitt yrkesval. Även det är troligen en överskattning eftersom även yrken med hög status generellt har högre lön.

Notoriskt överskattad motiverare

I en regressionsanalys, utförd av PFM Research i Sverige AB:s lärarpanel, förklarar 500 Svenska lärares nivå av (o)tillfredställelse med sina löner en dryg tiondel av hur nöjda de är med sitt val att bli lärare. En dryg tiondel är förstås inte mycket, men det är samtidigt en ovanligt hög förklaringsgrad för lönen, som är notoriskt överskattad som motiverare. En majoritet av svenska lärare är heligt förbannade över sina låga löner (det vill säga de besvarar frågan med en etta eller en tvåa på en tiogradig skala). Nuvarande löner är alltså direkt motivationsstörande, men frustrationen drivs förstås också av debatten om lärarnas låga löner. Samtidigt är en dryg tiondel långt ifrån hela sanningen. Sambandet lönetillfredställelse–tillfredställelse med jobbet är också nätt och jämnt signifikant.

Lönespridning blir en risk

Det enkla svaret lön är långt från hela svaret på Svenska skolans kris. Eftersom lönen är bättre på att skapa frustration än motivation vore ökad lönespridning också en stor risk. Att vara en del av ett underbetalt kollektiv må vara frustrerande, men när kollegan får en löneökning så blir samma lön plötsligt outhärdlig.

Mycket viktigare är känslan av meningsfullhet (känslan av att göra gott). Den förklarar nästan 40 procent av hur nöjda lärarna är med sitt yrke generellt. Bland de Svenska lärarna är det två saker som skiljer nöjda lärare från frustrerade lärare:

1. Man känner att man lyckas hjälpa unga människor utvecklas.

2. Man känner att man själv utvecklas i yrket.

Dessa två faktorer förklarar mer än hälften av lärarnas tillfredställelse med sitt yrkesval. Allt annat är jämförelsevis perifert.

Lärare vill hjälpa sina elever

Lärarna vill helt enkelt hjälpa våra barn utvecklas. Det är därför de har valt sitt jobb. I andra hand vill de utvecklas själva. Det är inte konstigare än att fotbollstränaren själv tycker om fotboll. Dessutom behöver lärare utvecklas hela livet. Annars tappar de snart förmågan att hjälpa sina studenter.

Problemet är att lärarna tvingas lägga allt mer av sin tid på annat än att undervisa. Tre av fyra lärare väljer ”mer tid att fokusera på mina elever” som favoritåtgärd. Svenska lärare har i genomsnitt en kvart till för- och efterarbete per lektion. Vi som har undervisat vet att en kvart är på tok för lite om man vill ha kvalitet i lektionerna, och då inkluderar det att rätta prov. En tredjedel av lärarna prioriterar också att få mindre administration. Effekten av det är ju densamma – tid för eleverna. Det kan heller inte vara svårt att frigöra lärarna från kravet på att stå rastvakt. På skolgården kan de ju inte förbereda nästa lektion. Lärare behöver mer tid att ägna åt studenterna och deras lärande.

För många reformer stjäl energi

Inget av skolminister Jan Björklunds många förslag behöver i sig ha varit dåligt, men summan av ändringar stjäl energi och tid från undervisningen. Det drabbar förstås barnen. Stefan Löfven signalerar att han har förstått det budskapet och nämner Ontario i Kanada som ideal. Ontario har rensat i träsket av förordningar och målsättningar. Det har vänt resultatkurvan uppåt. Precis samma tanke är kärnan i Gustaf Fridolins och Miljöpartiets problembeskrivning.

Sverige behöver en tålmodig och varsam rensning i den administrativa djungel som kom i spåret på kommunaliseringen och friskolereformen. Samtidigt kan IT frigöra lärares tid till undervisning. Som lärare vid University of Wisconsin fick en av oss sina studenters prov inlästa och rättade av en dator för 30 år sen. Den möjligheten har svenska lärare fortfarande inte i dag.

Lärarna blev lärare för att hjälpa barn utvecklas. Det måste vi låta dem göra. Det finns säkert tusen små saker vi kan göra för att frigöra lärares tid. Det är troligen det bästa vi kan göra för våra barn.

Mårten Westberg

Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig Analys

Fredrik Jönsson

PFM Research Sverige AB

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst