Att höja skatten i ett land som redan har världens högsta skatter och mitt under en lågkonjunktur, är knappast att föredra. Då återstår egentligen bara det enda vettiga: Slopa maxtaxan och sätt en tydlig gräns för välfärdsuppdraget, skriver debattören.
Att höja skatten i ett land som redan har världens högsta skatter och mitt under en lågkonjunktur, är knappast att föredra. Då återstår egentligen bara det enda vettiga: Slopa maxtaxan och sätt en tydlig gräns för välfärdsuppdraget, skriver debattören.

Hög tid för en ny familjepolitik

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

2011 startades ett upprop i Göteborg av Vesna Birkedahl, verksamhetschef på förskolan Viljan. Ett upprop för mindre barngrupper och mer personal. Och nu kommer SVT:s granskning av förskolan och visar på samma sak – det är kris i förskolan i Göteborg – men även i många kommuner i övriga landet.

Redan 2006 skrev Hemmaföräldrars nätverk ett debattinlägg och varnade för dagens utveckling, med anledning av att Socialdemokraterna avvisat att förskolebarn och fritidsbarn skulle ha skydd i en arbetsmiljölag.

En annan sak som då var ett tydligt orosmoln, var den undersökning från 2002 som gjorts vid Norrlands universitetssjukhus som visade att de icke-lindriga skadorna hos förskolebarn fördubblats från andra hälften av 1980-talet till perioden 1999–2001. Och värre har det blivit. 2011 visade en undersökning som TV4:s Kalla Fakta tagit fram att över 19 000 barn skadats så svårt i förskolan under de senaste tre åren, att de fått uppsöka akutmottagning.

ANNONS

Situationen är allvarlig och det största problemet är förmodligen att Alliansen i dag sitter och administrerar en barnomsorgspolitik som tagits fram av Socialdemokraterna. En politik med väldigt snäva ramar. Maxtaxan som socialdemokraterna införde, gör att det saknas pengar till förskolan.

Kraven blir allt fler

Sedan har vi problemet med att det inte finns en tydlig gräns för hur långt välfärdsuppdraget ska sträcka sig. Hur mycket pengar ska egentligen skattebetalarna stå för när det gäller förskolan? Kraven blir allt fler från föräldrar: Fler timmar i veckan än de lagstadgade 15 timmarna för föräldralediga, frukost, mellanmål, lunch och gratis blöjor. Mer kostnader – men inte mer pengar, på grund av en begränsande maxtaxa som legat still sedan den infördes 2002.

Det går naturligtvis inte ihop. Trots att maxtaxan är frivillig så har den blivit en tvingande ram för kommunerna att arbeta under. Den enda lösningen blir då för kommunerna att få ökad kostnadseffektivitet. Många gånger i form av större barngrupper, färre personal och större enheter.

Var finns barnperspektivet?

Men var finns barnperspektivet? Och vad ska de föräldrar göra som vill välja något annat än förskola, när det inte finns valfrihet i vissa kommuner? Göteborg till exempel har under många år fasat ut sina dagmammor och de erbjuder inte vårdnadsbidrag. Lite skrämmande är det då också att det är från SSU som kravet om obligatorisk förskola, från tre års ålder, kommer.

ANNONS

Det är bra att allt fler röster hörs för mindre barngrupper och mer personal, men då måste man också ta sig en funderare över HUR det ska finansieras. Att höja skatten i ett land som redan har världens högsta skatter och mitt under en lågkonjunktur, är knappast att föredra. Att omfördela från gamla och sjuka, är verkligen inte heller en tänkbar lösning. Då återstår egentligen bara det enda vettiga: Slopa maxtaxan och sätt en tydlig gräns för välfärdsuppdraget. Vad ska vi finansiera med skattemedel och vad ska föräldrarna stå för själva. Mer än de lagstadgade 15 timmarna i förskola för barn till föräldralediga, är till exempel en sådan kostnad som det kan vara lämpligt att föräldrarna själva står för.

Baseras på nya rön

Nu har vi facit i hand vad Socialdemokraternas politik har lett till – därför är det hög tid förändra familjepolitiken ifrån grunden. Vi behöver föra in ett barnperspektiv som bygger på vetenskaplig grund, så att barnomsorgspolitiken utformas efter de nya rön om anknytning och neurobiologi som nu finns. Rön som visar på vikten av valfrihet och många olika barnomsorgsalternativ – där även hemmaalternativet bör vara ett alternativ.

Madeleine Lidman

Hemmaföräldrars nätverk

ANNONS