Gör vad du vill – bara du inte sitter still!

Att öka den fysiska aktivitetsnivån i samhället är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra förtida sjukdom och död i dag. Trots att forskningen är enig kring konsekvenserna av fysisk inaktivitet och att det finns en politisk vilja att nå FN:s globala mål om hälsa och välbefinnande går det åt fel håll.

Mest bekymmersamt är det när man ser siffrorna för barn och unga; endast 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna i Sverige rör sig tillräckligt.

För barn och unga med funktionsnedsättning visar forskning att de rör sig än mindre. Forskning visar också att hälsoklyftorna ökar – god hälsa och goda levnadsvanor är beroende av en persons socioekonomiska förutsättningar.

Regeringens förslag för ökad rörelse, som presenterades nyligen, var mycket välkomna och efterlängtade. Initiativ med flera bra åtgärder inom ramen för skolan men även i samarbete med civilsamhället.

Vi ser dock ett antal brister i de förslagna åtgärderna och saknar en tydlig strategi för att säkerställa att åtgärderna kommer alla till gagn, även de som av olika anledningar behöver extra stöd för att vara fysiskt aktiva.

Följande punkter anser vi behöver ses över:

Långsiktighet

Att förändra levnadsvanor tar tid. De aktörer, exempelvis friidrottsföreningar och En Frisk Generation som arbetar med fysisk aktivitet och hälsa hos barn, unga och vuxna, måste därför få möjlighet att arbeta långsiktigt. Det viktiga lokala och ideella engagemanget kan lätt kvävas av snabbt förändrade förutsättningar med indragna medel eller projektnedläggande efter kort tid. Vi efterlyser ett tydligare uppdrag åt kommunerna att arbeta långsiktigt med frågor som rör invånarnas levnadsvanor och fysiska aktivitet.

Flera arenor

Att öka den fysiska aktivitetsnivån är inte någon engångsåtgärd utan en perspektivförflyttning. Det måste finnas med i allt; samhällsplanering och samhällsbyggnad, ramverk och kompetens inom förskola, skola, arbetsliv och fritid. Vi efterlyser en bredare åtgärdsplan som inkluderar hur barn och unga ska stimuleras till fysisk aktivitet genom hela livet. Vuxna är förebilder och visar genom praktik vägen till ett aktivt liv.

Elevhälsan

Regeringen tog inte chansen att se över en av nyckelfunktionerna i skolan som arbetar för barn och ungas hälsa; elevhälsan. Skolan har i uppdrag att verka för en miljö som främjar elevernas hälsa och välmående och ger goda förutsättningar att utvecklas mot utbildningsmålen. Med enkla medel skulle alla elever kunna ha samma möjlighet att nå god hälsa. Och för att även nå de barn och unga som behöver extra stöd eller anpassning för att röra sig mer behövs specifik kompetens. En breddning av den kompetens som finns inom elevhälsan i dag, till exempel med fysioterapeuter, skulle ge alla barn möjlighet till rörelse, utifrån sina förutsättningar och behov.

Samarbete

För att lyckas behöver vi samarbeta över gränserna och hitta nya arbetsformer – i takt med samhällsutvecklingen. Olika aktörer kompletterar varandra med kunskap, kompetens och kontaktnät. Gemensamt kan vi minska trösklar och motivera fler att röra sig. Svensk Friidrott, En Frisk Generation och Fysioterapeuterna har olika bakgrund, uppdrag, kompetenser och erfarenheter, men vi har en gemensam syn på hur vi på riktigt kan få fler människor i rörelse.

Frågan om ökad fysisk aktivitet för alla är en gemensam angelägenhet och vi anser att det är genom klarsynthet, ansvarstagande, långsiktighet och samarbeten som vi kan vända trenden och få alla i Sverige på fötter. Fysisk aktivitet når så mycket längre än träningsskorna bär oss – det är en livsviktig del av våra liv. För barn och unga är det en stor del av den motoriska, sociala och personliga utvecklingen och för vuxna är det en partner till ett långt och friskt liv. Organiserade aktiviteter och idrott ger motiverande miljöer och viktiga sociala sammanhang.

Stefan Olsson

generalsekreterare, Svensk Friidrott

Anja Nordenfelt

verksamhetschef, Insamlingsstiftelsen En frisk Generation

Stefan Jutterdal

ordförande, Fysioterapeuterna