Sverige ligger dåligt till i Naturskyddsföreningens jämförelse av hur gröna ländernas ekonomier är. Dels handlar det om samhällets gröna investeringar där det visat sig att endast en låg andel i budgeten för forskning och utveckling går till miljösektorn. Dels handlar det om andelen miljöskatter av det totala skattetrycket.
I morgon, den 18 september, skall regeringen offentliggöra nästa års budget, det viktigaste miljöbeslutet på hela året. Här avslöjas vilket samhälle som regeringen vill utveckla – och här fastläggs spelplanen som avgör hur svårt eller lätt det kommer att bli för företag och individer att göra rätt. Budgeten visar med all önskvärd tydlighet dels hur kraftfulla miljöekonomiska redskap som regeringen vill införa och dels hur mycket pengar som skall gå till gröna investeringar. Hörnstenarna i vad man brukar kalla grön ekonomi.
Sverige långt ner på listan
I Naturskyddsföreningens rapport som har tagits fram av WSP framgår att vi inte ens är ledande när det gäller miljöekonomiska styrmedel. En gammal paradgren där Sverige var först i världen på att införa en koldioxidskatt redan 1991 inom ramen för en skatteväxling. Men i dag hamnar Sverige enligt EU- kommissionens rapport på 20:e plats av EU:s 27 länder i hur stor andel miljöskatterna är i relation till de totala skatteintäkterna. Att Sverige kommer långt ner på listan är inte så förvånande när man konstaterar vilka styrmedel som våra grannländer redan infört.
Tyskland och Schweiz har redan infört vägavgifter för lastbilar. Danmark har en högre avgift för bekämpningsmedel. Frankrike och Österrike har infört ett system där snåla bilar får en rabatt som finansieras med en avgift på de bränsletörstiga bilarna. Och Danmark har också nettomätning på egen producerad el vilket innebär att man kan byta köpt el inklusive skatt mot egen producerad sol- och vindkraftsel.
Gyllen tillfälle för gröna investeringar
Men miljöskatterna är som sagt bara det ena benet i budgetproppen, det andra handlar om utgifterna. Hur mycket kommer regeringen att satsa på gröna investeringar? Det ekonomiska läget skapar ett gyllene tillfälle för att snabbt styra om utvecklingen på hållbar väg. Det är när den ekonomiska tillväxten är låg som det går att göra stora och snabba förändringar genom de nya resurser som skjuts till för att både skapa fler jobb och minskad miljöpåverkan.
Hur stor andel av forskningen som går till grön tillväxt inom energi- och miljöteknik är en annan grön indikator. Även här kommer Sverige på efterkälken efter Danmark, Norge och Storbritannien i OECD:s analys. Nya Zeeland leder ligan och satsar drygt tio procent av de totala forskningsresurserna på energi och miljöteknikforskning medan Sverige använder mindre än två procent.
Rapporten visar också att Sverige ligger bra till inom energianvändning och klimatpåverkan trots resurskrävande industrier. Mycket av den energi som används är förnyelsebar, vilket såklart påverkar klimatutsläppen positivt.
Behöver tydligt ledarskap
Under FN:s miljökonferens i Rio var frågan om grön ekonom ett av huvudämnena eftersom det är avgörande för att kunna styra om hela samhällsutvecklingen utifrån planetens gränser. Regeringen prioriterade frågan i förhandlingarna där i teorin men inte i praktiken, på hemmaplan.
Sverige behöver ett tydligt ledarskap i att skapa en grön ekonomi. Det krävs en tydlig grön budget om Sverige skall återta initiativet i att använda miljöekonomiska styrmedel och stora satsningar på gröna investeringar för att skapa ett gemensamt recept för dagens jobb och miljökris. Årets budget visar om regeringen har vaknat upp ur sin passiva miljöpolitik.
Svante Axelsson
generalsekreterare Naturskyddsföreningen
