Frasen ”kunna grammatik” kan betyda två saker, dels att man följer de grammatiska reglerna när man talar, dels att man kan förklara reglerna med grammatisk terminologi. Vi är bäst på det förstnämnda - vad det gäller modersmålet.
Den som har svenska som modersmål har tillägnat sig en mängd ganska avancerade regler. En treåring har till exempel kläm på omvänd ordföljd, det vill säga regeln som säger att närhelst en sats inleds med något annat led än subjektet, så ska vi byta plats på subjektet och det finita verbet. Detta fixar en treåring.
I meningen ”Vi köpte glass i går” kommer subjektet först. Om vi i stället börjar meningen med i går, så säger vi ”I går köpte vi glass” inte ”I går vi köpte glass”.
Detta listade vi ut på egen hand. Ingen förälder eller lärare förklarade regeln för oss.
Inte heller behövde våra föräldrar tala om för oss att svenskan har prepositioner; vi säger boken ligger på bordet, inte boken ligger bordet på.
Inte heller berättade våra lärare för oss att vi placerar adjektivattributet före det substantiviska huvudordet i svenska. Vi upptäckte själva att det heter stora hus, inte hus stora. Sådana här ordföljdsregler är vi uppvuxna med. Ingen behövde lära oss reglerna.
Om man kommer till Sverige med annat modersmål i bagaget, är alla dessa ordföljdsregler relevant information. Det finns många språk som har ordföljden hus stora, liksom det finns många språk där man säger bordet på snarare än på bordet. Och det här med omvänd ordföljd är en väldigt udda historia om man ser till världens språk.
Med frasen ”grammatikerna i Angered” menar jag alla de unga människor som växer upp runt om i Göteborg, inte bara i Angered, och som behärskar två olika grammatiska system och kan växla mellan dem till synes utan ansträngning.
I ett klassrum kan det kanske finnas fem eller tio olika modersmål. Detta är en fantastisk resurs som kan utnyttjas i undervisningen – till glädje och nytta. Låt alla elever skriva modersmålets motsvarigheter till stora hus och på bordet. Låt alla elever skriva barnen äter gröt på sitt modersmål. En del kommer att ha den svenska ordföljden, andra väljer ordföljden barnen gröt äter, och åter andra äter barnen gröt.
Verbet kan i olika språk komma först, sist eller som andra led efter subjektet i påståendesatser.
Skolans grammatikundervisning väcker sällan lustkänslor, men sådana här språkjämförande övningar kan bli riktigt kul. Det krävs bara en kunnig och modig lärare som låter eleverna glänsa med sina språkliga kunskaper.
Den stora vinsten är att man börjar förstå vad grammatik egentligen är.
Lars-Gunnar Andersson
professor i modern svenska vid Göteborgs universitet
Mejla din språkfråga till:
lars-gunnar.andersson@sprakochfolkminnen.se