Ge nyanlända verktyg ta hand om sig själva

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den missriktade välviljan är särskilt destruktiv när det gäller nyanlända kvinnor. Samhället tycks i deras fall kompromissa bort de stora landvinningar som gjorts på jämställdhetens område. Det accepteras att många kvinnor fastnar i hemmet utan att lära sig språket eller få kontakt med arbetsmarknaden. Mediantiden är nio år för en nyanländ kvinna mellan folkbokföring i Sverige och första jobbet.

En delförklaring är att den som kommer till Sverige med barn kan ta ut full föräldrapenning för alla barnen upp till åtta års ålder. I stället för att lära sig svenska och komma ut i arbete, uppmuntras kvinnorna att stanna hemma med sina barn, som då inte får ta del av förskolans pedagogik.

ANNONS

Farhågorna bekräftade

Därför föreslog en av undertecknade, dåvarande integrationsministern Nyamko Sabuni, 2010 i boken ”Det nya Sverige” att föräldrapenningen trappas ned för barn som inte föds i Sverige. Först möttes förslaget av kraftig kritik. Sedan dess har forskning bekräftat de farhågorna. Nu senast är det ett delbetänkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (Akka-utredningen) som lyft frågan.

Akka-utredningen påpekar till och med att vissa kommuner uppmuntrat nyanlända kvinnor att bli föräldralediga i stället för att gå på SFI, för att det innebär mindre kostnader för kommunen. Utredningen skriver: ”Kommunalekonomiska hänsyn kan därmed leda till att nyanlända föräldrar, särskilt kvinnor, fastnar i en fälla där de i stället för att söka arbete eller delta i insatser som kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden stannar hemma med föräldrapenning.” Detta är ett mänskligt slöseri både för den enskilda kvinnan och för samhället.

Riskerar bli kvinnofälla

Föräldraförsäkringen behöver uppdateras. Den riskerar att bli en kvinnofälla som leder till sämre löneutveckling, lägre pension och ökat bidragsberoende. Folkpartiet anser att det vore rimligare att antalet föräldradagar kopplas till barnets ålder vid invandringen. Det vinner både barnen, kvinnorna och familjerna på.

Att öka utrikes föddas sysselsättning i allmänhet och utrikes födda kvinnors sysselsättning i synnerhet är en av våra viktigaste integrationspolitiska utmaningar. Enligt SCB:s statistik uppgick utrikes födda kvinnors sysselsättning till 52 procent, jämfört med 65 procent för inrikes födda kvinnor i slutet av förra året.

ANNONS

Akka-utredningen har även i sitt uppdrag att se över hur utrikes födda kvinnor snabbare kan komma in på arbetsmarknaden. Viktiga steg har tagits i och med den reform om nyanländas etablering som trädde i kraft för drygt ett år sedan. Där ligger fokus på tidig kontakt med arbetsmarknaden och språkkunskaper. Arbetsförmedlingens uppföljning av reformen visar att nio av tio nyanlända invandrare får insatser som ökar chansen att komma i jobb. Det är bra men för att nyanlända kvinnor snabbare ska komma i arbete behövs ytterligare insatser.

Ta tillvara kompetensen

Kampen för ekonomisk självständighet som grund för jämställdhet måste också inkludera denna grupp kvinnor. En human flyktingpolitik innebär inte att erbjuda människor skydd och sedan försätta dem i utanförskap och bidragsberoende. I stället för att passivisera de kvinnor som flyr till Sverige, ska vi tillvarata deras kompetens, förmågor och potential och förvänta oss att de är med och bidrar. Alla kan inte leva på bidrag, men alla kan vara med och bidra.

Nyamko Sabuni (FP)

jämställdhets- och biträdande utbildningsminister

Erik Ullenhag (FP)

integrationsminister

ANNONS