Stiftelsen Expo visar i sin årsrapport att den nazistiska mobiliseringen under 2013 är den största sedan Andra världskriget. Samtidigt visar preliminära siffror från en undersökning genomförd av tidningen Skolvärlden att fler än 70 procent av lärarna inte fått någon fortbildning de senaste fem åren i hur man skall bemöta intolerans, rasism och nazism. Detta lyfter de tre återkommande frågorna. Varför växer nazismen, vilka är de som dras in i dessa rörelser och hur skall vi hindra unga människor från att göra det?
Intolerans, rasism och nazism är som statsvetaren Marie Demker och historikern Heléne Lööw påvisat förankrat i lokala traditioner, opinioner och strukturer. Denna lokala förankring är i sin tur sammankopplad med hatets universella ideologi och överbryggande organisatoriska grupperingar. Därför hittar vi svenska nazister hos sina meningsfränder i Ukraina, Tyskland, USA och på Möllevången i Malmö. De svenskar som finns på denna internationella arena har för inte så länge sedan varit elever i vårt skolsystem. Vi måste fråga oss om skolan kunde ha förhindrat dessa att bli aktivister inom hatets ideologi och vad som i så fall skulle ha gjorts?
Räcker inte med en quiz
Det är lätt att säga att vi skall arbeta långsiktigt i skolan. Långsiktigt arbete innebär, som all annan undervisning, att det finns en inbyggd ämnesteoretisk progression. Det räcker inte med, att som i dag, låta utomstående aktörer från olika välvilliga frivillighetsorganisationer komma in i klassrummet och genomföra fyrahörnsövningar, quiz i tolerans och gå i någon annans skor under 40 minuter. Det saknar utbildningens grundläggande krav på att utgå från elevens behov, styrdokumentens krav och vetenskaplig förankring.
Vi kan föreställa oss hur det känns för elever att komma till sin skola och se den nedklottrad med hakkors. Vi vet också hur det känns för alla de lärare som varje dag konfronteras med extremistiska åsikter och värderingar inne i skolan. Vi vet att de flesta av dessa lärare gör sitt yttersta och att de i bästa fall kan förvänta sig en halv studiedag av fortbildning kring en av de allra svåraste frågor man kan hantera.
Behöver riktade insatser
De områden i Sverige som är särskilt exponerade för rasistiska traditioner kommer att behöva riktade och långsiktiga arbetsformer där man tidigt börjar studera villkoren för samexistens förankrat i historiska erfarenheter, reflekterat genom religionsämnets existentialistiska uppdrag och uttryckt inom svenskämnet.
Skolans allra främsta bidrag är att så ett frö av tvivel hos varje elev. Tvivlet på den egna världsbilden och anspråket på den enda sanningen är det som får oss att lyssna till andras åsikter och hindrar oss från att utveckla fanatism. Erfarenheterna av att arbeta på detta sätt finns men inte möjligheten för vare sig lärarstudenter eller yrkesverksamma lärare att tillgodogöra sig denna kunskap. För att utveckla denna professionalitet krävs en avancerad form av fortbildning och handledning och inte enstaka föreläsningar eller seminariedagar.
Sedan 25 år tillbaks har det kommit ungefär en statlig utredning eller kampanj om året för att främja tolerans och minska rasismen. Vi förväntar oss den här gången, när vi betraktar vad som händer på den europeiska kontinenten och på våra egna gator, att det för skolans del erbjuds möjlighet för lärare att få den avancerade fortbildning som de så väl behöver för att kunna lägga om sitt arbete i klassrummet från temadagar mot långsiktighet. Särskild tonvikt bör läggas vid de områden som har en stark lokalt förankrad intolerans.
Skolans bidrag
Skolans bidrag till ett mer tolerant samhälle består i att varje elev skall förstå hur människor utvecklar sina identiteter, varför dessa identiteter ibland kommer i konflikt med varandra och vad som kan göras för att underlätta för motstridiga identiteter att leva sida vid i sida på denna jord i den tid som är nu.
Lärarnas Riksförbund har i egen regi under åtta år arrangerat fortbildning för lärare kring dessa frågor. Långt över tusen lärare har deltagit. Vi kommer att fortsätta, men vi förväntar oss att staten tar huvudansvaret för den omfattande fortbildningsinsats som behövs.
Bo Jansson
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Christer Mattsson
lärare, författare och grundare av Toleransprojektet
