Om Göteborgs kommuns kärnverksamheter skulle vara lika effektiva och välskötta som andra kommuner skulle kommunalskatten kunna sänkas med mer än tre kronor per hundralapp. Motsvarande mer än 12 000 kronor per år för en familj med två arbetande vuxna.
Kommunalskatten påverkar alla med en inkomst och är den största enskilda utgiften för svenska familjer. Samtidigt har den stor betydelse för kommuners attraktivitet och det lokala företagsklimatet. Den kommunala skattesatsen skiljer sig betydligt åt mellan kommunerna i Sverige, högst är den i Dorotea 35:15 kronor och lägst i Vellinge där invånarna betalar 29:19. Givetvis spelar strukturella förutsättningar in, men det handlar också om hur pengarna används. För tvärtemot vad många tror finns inget direkt samband mellan skattesats och kvalitet i de kommunala verksamheterna, trots att skattehöjningar ofta är politikernas svar på olika samhällsproblem.
Motsvarar 2,9 miljarder per år
Vi har studerat de sex största utgiftsområdena i den kommunala budgeten; förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade. Tillsammans utgör de omkring tre fjärdedelar av den totala kommunala verksamheten. Om kostnaderna i Göteborg skulle sänkas till genomsnittsnivån för de tio kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad inom varje område, skulle detta innebära en besparing på 2,9 miljarder kronor per år. Det motsvarar en effektivisering på 13 procent. Inte genom att sänka kvaliteten eller att de kommunanställda ska ”springa snabbare”. Utan i stället genom att arbeta smartare, sänka sjukskrivningstalen och använda pengarna där de gör mest nytta.
Högre skatt än i Stockholm och Malmö
Denna effektivisering skulle motsvara en skattesänkning om 3:29 kronor, från nuvarande 32:60 till 29:31 kronor, eller 6 000 kronor per år för en medelinkomsttagare i Göteborg och 12 000 för en familj med två arbetande föräldrar. Detta är visserligen en teoretisk effektiviseringspotential, men samtidigt en tydlig indikation på dess storlek. Det viktiga är att kommunens ansvariga får en insikt om att det finns en betydande potential att effektivisera verksamheten och börjar arbeta med det som mål. I dag har Göteborg högre skatt än både Stockholm och Malmö vilket påverkar såväl näringslivet som kommunens invånare.
Men om man inte vill sänka skatten då? Då skulle verksamheterna i kommunen i stället kunna utvecklas för motsvarande summa. Sammantaget motsvarar det till exempel grundskoleverksamhet för ytterligare 32 800 elever, förskola för 26 400 barn eller särskilt boende för 3 600 personer inom äldreomsorgen. Ineffektivitet är välfärdens verkliga problem. Debatten borde handla om hur skattebetalarnas pengar behandlas och hur vi får mer välfärd för varje skattekrona.
Kommunalskatten har även stor betydelse för det lokala näringslivet och företagsklimatet. Den betalas av både företagare och företagens anställda och spelar en stor roll för kompetensförsörjningen. I takt med digitalisering, automatisering och att den lokala ekonomin utvecklas så blir invånarnas kunskaper och kompetenser allt viktigare för vårt välstånd. Därför måste Göteborg konkurrera på flera olika områden för att locka till sig invånare och arbetskraft. Ju fler företag som väljer att etablera sig, växa och anställa i Göteborg, desto fler arbetstillfällen och mer inflyttning av framtida medarbetare. Oavsett inställningen till hur effektiviseringspotentialen ska användas, så ligger det i allas intresse att göteborgarnas skattemedel används på bästa möjliga sätt.
Minskat slöseri
Göteborgarna borde inte acceptera att varje år betala mer skatt än invånare i andra kommuner – utan att få mer välfärd för pengarna. Minskat slöseri med skattemedel, en lägre kommunalskatt och effektivare kärnverksamheter borde stå på alla väljares önskelista och politikers prioriteringslista 2018.
Kristian Johansson
Svenskt Näringsliv Västra Götaland
Anton Oskarsson
Svenskt Näringsliv Västra Götaland