Fler poliser behövs i stadsdelarna men insatser utan ickepolisiära backupsystem har bara en kortvarig effekt på kriminaliteten, skriver Dan Gaversjö.
Fler poliser behövs i stadsdelarna men insatser utan ickepolisiära backupsystem har bara en kortvarig effekt på kriminaliteten, skriver Dan Gaversjö.

Göteborg hade chansen men valde fel väg för Biskopsgården

Hade Göteborg fortsatt det framgångsrika arbetet med Ung & Trygg-modellen för att stävja brott bland unga kanske vi inte hade haft dagens omfattande gängkriminalitet. Nu måste vi börja om, men det räcker inte med polisiära insatser, skriver Dan Gaversjö, före detta chef för Ung & Trygg i Göteborg.

ANNONS
|

Det är med sorg och vanmakt jag följer den destruktiva utvecklingen i Göteborg. På fem år har 30 människor, varav två barn, dödats i gängrelaterad brottslighet. Minst tre gånger fler ungdomar får leva med sviterna av skottskador för resten av livet.

Nästan hälften av de dödliga våldsdåden har kopplingar till Biskopsgården i västra Göteborg. Många av förövarna bakom dåden var redan som barn och ungdomar kända som de som löpte störst risk för kriminalitet och socialt utanförskap. En gång såg vi dem på riktigt och vi ville erbjuda skräddarsydda alternativ för varje unge.

I sju år, från 2004 till 2011, var jag ansvarig för Ung & Trygg – en bred sammanslutning av kommunala bolag och förvaltningar i Göteborg, statliga myndigheter och idéburna organisationer. Uppdraget var att tillsammans tänka nytt och långsiktigt för att förhindra rekryteringen av barn och unga till den skoningslösa gängmiljön i Göteborg.

ANNONS

Brett samarbete

Under denna tid genomförde vi tillsammans 250 förändringsprocesser med och för ungdomar i riskzonen. Arbetsmetoden var att stimulera samverkan underifrån med hjälp av de medarbetare som dagligen kom i kontakt med ungdomar på glid vare sig man var lärare, kurator, åklagare eller fritidspedagog.

Under denna tid minskade ungdomskriminaliteten i Göteborg jämfört med de andra storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Framgångarna berodde också på att Ung och trygg hade en förhållandevis jämbördig organisation där alla samverkansparter sökte gemensamma lösningar.

Omtvistad lista

Vid två tillfällen, 2004 och 2006, sammanställde Polisen två stora analysrapporter om gängkriminaliteten i stan och lämnade samtidigt över en lista till socialtjänsten. Listan namngav straffmyndiga ungdomar som myndigheten var rejält orolig för. Syftet var att tillsammans med alla samverkansparter hitta bättre gemensamma individuella åtgärdsplaner för de ungdomar som visade graverande antisocialt beteende.

För detta blev en av samarbetsparterna (Polisen) i Ung & Trygg anmäld till Justitieombudsmannen som dock inte ansåg att namnlistan bröt mot lagen. Det visade oss att det gick att angripa problematiken på ett nytt sätt, ett sätt som också främjade ett konkret, lösningsfokuserat samarbete.

Redan kända

De allra flesta av killarna som låg bakom eller misstänktes ligga bakom mord, grova vapen- och narkotikabrott, bränder och stenkastningar mot lagens väktare, räddningstjänstpersonal och kollektivtrafikförare, var kända orosmoment för fler än polisen.

ANNONS

Redan i 15-årsåldern hade hälften av dem varit omhändertagna enligt lagen om vård av unga (LVU). Fortfarande barn själva, ägnade de sig åt misshandel och utpressning genom så kallad bötning av kamrater, hot mot lärare, droganvändning, inbrott, bilstölder och bilbränder.

Skol- och fritidsledare, fältarbetare, grannar, föreningsaktiva och socialsekreterare kände dem också.

Kriminaliteten minskade

När samverkan i Ung & Trygg sammanflätade iakttagelser, kunskap och resurser för dessa unga började kriminaliteten minska i socialt utsatta områden. Vi noterade också att när grovt kriminella ungdomar togs omhand och sattes i ungdomsfängelse eller annan omhändertagande miljö utanför stadsdelen så minskade inte bara antalet brott. Tryggheten ökade i områdena.

I stadsdelar som Biskopsgården började samtidigt ett fenomen med LVU i hemmet användas. Säkert med den bästa avsikten och övertygelsen om att ungdomar som tillbringar mycket tid tillsammans på institution lär av varandra och därigenom förvärrar sitt kriminella beteende. Och säkerligen gick det hand i hand med ansträngd budget eftersom LVU är dyrare än hemmalösningar.

Jag menar att den negativa utvecklingen i Biskopsgården delvis förklaras med flitigt användande av LVU i hemmet. Det var kontraproduktivt att behålla och därmed sanktionera brottsaktiva ungdomars illgärningar hemma. Det stimulerade tvärtom fortsatt kriminalitet i området och det var killarna i denna sfär som skapade dagens gängkonstellationer och gjorde att de parallella samhällsystemen fick grogrund på riktigt.

ANNONS

Inom samverkan för Ung & Trygg medförde hemmaplanslösningar spänningar och krissamtal mellan polis och socialtjänst. Detta påtalade och belyste Ung & Trygg i otaliga seminarier och möten med stadens politiker och högre tjänstemän.

Döda eller kriminella

Att identifiera sig som gäng som rivaliserar med andra gäng om stort och smått är tufft. En gängmedlem måste och förväntas försvara sin position med våld eller hot och inte sällan blir följden misshandel, skjutningar och mord.

När kostnaden blir för stor vill många lämna det kriminella livet. Problemet är att det då inte finns några alternativ som samhället erbjuder utanför sin egen stadsdel. Men hemmaplan är en dålig lösning.

Av de 100-talet mest orosbringande ungdomarna som Ung & Trygg identifierade för mer än åtta år sedan är alltför många i dag döda i gängkonflikter. En övervägande del är kriminella. Hur många drömde om ett annat liv?

Finns hopp

Fler poliser behövs i stadsdelarna men insatser utan ickepolisiära backupsystem har bara en kortvarig effekt på kriminaliteten. En forskare i socialt arbete (Torbjörn Forkby) följde Ung & Tryggs samverkansarbete i sju år, författade ett antal forskningsrapporter och pekade bland annat ut skolan som den viktigaste brottsförebyggande arenan i unga år.

Flera hoppingivande fall visar att gängkriminella som lyckas bryta upp och byta gängmiljön i Göteborgs mot en annan miljö, kalla det normalsamhället om du vill, har stora chanser till ett vanligt liv.

ANNONS

Men det är varken lätt eller snabbt gjort. Det tar minst ett och ett halvt år innan normaliteten och det ickekriminella tänkandet funkar för dem som har vuxit upp i en gängmiljö.

Ung & Trygg förslog en uppbyggnad av en ihållande organisation som skulle erbjuda stöd och meningsfullt arbete till förövare och avhoppare utanför Göteborg. Det var en kostnad som staden inte ville ta.

Kanske var det ett viktigt vägskäl vi struntade i. Kanske var det där Göteborg valde fel bana för Biskopsgården.

Dan Gaversjö

före detta chef för Ung & Trygg i Göteborg,

numera konsult

Ung&Trygg pågick mellan 2004 och 2011. Verksamheten lades över till Sociala resursförvaltning efter omröstning i kommunstyrelsen men upplöstes i sin dåvarande form då ingående samarbetspartners lämnade.

ANNONS