Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Dragarbild_Kunskapens_traed

Gör det olönsamt utbilda till fel yrken

Trots att allt fler svenskar skaffar sig högre utbildning upplever näringsliv och samhälle en allt större kompetensbrist. Nu krävs systemförändringar i forsknings- och utbildningspolitiken. Vi föreslår balnd annat att göra det olönsamt att utbilda till fel kompetens, skriver Bo- Erik Pers och Magnus Huss, IKEM.

De senaste åren har allt mer av näringslivets FoU-satsningar förlagts till andra länder och företagen uppger ofta att man inte kan hitta den kompetens man söker i Sverige. Att studenter i allt högre takt hoppar av sina utbildningar är också signaler som måste tas på allvar om Sverige inte ska bli en förlorare i framtiden utan fortsätta locka till sig investeringar.

För att svensk industri ska kunna fortsätta leverera jobb och skatteintäkter krävs det att vi ligger i framkant för att inte bli omsprungna av andra länder.

Om regeringens forskningspolitik ska ge förutsättningar för fler jobb, höjd konkurrenskraft och lösningar på framtidens samhällsutmaningar måste den fokusera på några övergripande systemförändringar i den kommande propositionen i höst.

Fel utbildningar belönas

  • För det första måste regeringen göra det olönsamt att utbilda studenter till fel kompetens. Trots att allt fler svenskar skaffar sig högre utbildning upplever näringsliv och samhälle en allt större kompetensbrist. Med dagens system belönas utbildningar som lockar många studenter, oavsett om de leder till jobb eller inte. I stället bör pengarna som högskolorna får för att utbilda studenten delas upp och hela summan erhållas först när studenten fått ett för utbildningen relevant jobb. Universitet och högskolor får då rätt incitament att lägga sin kraft och kompetens på att utbilda till det näringsliv och samhälle behöver. Allt annat är ett slöseri med samhälleliga resurser och ett svek mot studenterna själva.
  • Regeringen bör behålla och utveckla de strategiska innovationsområdena. De är avgörande för att kunna prioritera och fokusera resurserna, men behöver en bättre styrning så att de många olika finansiärerna inte spelas ut mot varandra. Samverkan inom forskningsområdena måste gynnas i stället för att straffas.
  • Sist men inte minst bör regeringen införa en samverkanspremie i de fasta forskningsanslagen. En betydande del av forskningsanslagen bör vikas till de universitet och högskolor som kan uppvisa ett stort och välfungerande samarbete med näringsliv och andra. Det ska vara en merit för en forskare i akademin att arbeta i och med näringslivet.

Bo-Erik Pers

vd Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation

Magnus Huss

förbundsdirektör IKEM, Innovations och kemiindustrierna

Se mer från - Debatt: Högskolan
Mest läst