Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Jesper Bengtsson beskuren webb

Gängbrott borde förena blocken

Det går en tydlig skiljelinje mellan högerns och vänsterns inställning till brott och straff. Det borde det inte göra.

Jag har aldrig förstått mig på konflikten mellan höger och vänster när det gäller inställningen till gängkriminalitet. Eller för den delen brott och straff över huvud taget.

Högern brukar hävda att det krävs hårda tag. Man ska inte dalta med kriminella.

Vänstern brukar säga att man måste se till kriminalitetens orsaker. Satsa på socialtjänsten, skolorna och föreningslivet.

Så ser samhällsdebatten ut. Mellan dessa två ståndpunkter antas det gå en tydlig skiljelinje. Men varför måste det göra det?

 

Vi har lagar och regler i det här landet. De är till för att följas. Medborgare som bryter mot dem ska straffas. Det är väldigt enkelt, och för vänstern borde det vara extra viktigt att rättssystemet inte tar hänsyn till din bakgrund eller vad skälen till att du begått ett brott kan tänkas vara. I samhällen som tar sådana hänsyn är det nämligen till slut alltid de rika och mäktiga som kommer billigast undan. De som leder företag eller myndigheter och kan presentera förmildrande skäl för en olaglig handling. De som känner domarna och polischeferna. De som kan prata för sig.

De längst ned i samhällspyramiden drabbas alltid hårdast av ett sådant subjektivt system, och just därför är det högst rimligt att de som säger sig tala för dem längst ned står upp för ett opartiskt och objektivt rättssystem som sätter åt dem som begår brott oberoende av deras bakgrund.

Högern borde å andra sidan förstå att förebyggande åtgärder är nödvändiga för att förhindra uppkomsten av och rekrytering till de kriminella nätverken.

 

Det krävs ingen doktorsexamen i partikelfysik för att se sambandet mellan fattigdom, utanförskap och brottslighet. Överallt i hela världen, vid varenda tidpunkt i historien har det sambandet funnits. Den som saknar hopp i det ”vanliga” samhället skapar parallella strukturer och hierarkier och samhället måste göra massiva insatser om den utvecklingen ska brytas.

Problem uppstår förstås när de här två taktikerna krockar med varandra. När de hårda tagen slår även mot människor runtomkring de kriminella gängen och ökar deras utanförskap.

Det där måste man värdera från fall till fall. Det viktiga är att motsatsen, att inte agera med rättssamhällets hela arsenal för att komma åt grov brottslighet, är lika illa eftersom det ökar känslan av att samhället inte bryr sig om de utsatta bostadsområdena. Att polisen gör just en sådan subjektiv bedömning av brottens karaktär som alltid gynnat de mest välbeställda i samhället.

 

Jag vet, det har med tiden blivit en klyscha, men det ligger faktiskt något i den: För att lyckas i kampen mot gängen måste samhället vara tufft både mot brottsligheten, och mot dess orsaker.

Jesper Bengtsson

chefredaktör Tiden magasin

kommenterar politiken ur ett socialdemokratiskt perspektiv

 

 

Se mer från - Debatt: Debattkrönika
Mest läst