Vi barnmorskor på Östra sjukhuset har bekymrade följt händelseutvecklingen på förlossningen under hösten. De sparbeting och nedskärningar i förlossningsvården som nu ska genomföras bådar inte gott för kvinnor och deras nyfödda barn.

Att få ta emot ett barn är en stor och livsomvälvande händelse i de allra flesta människors liv. En kvinnas och självklart också hennes partners upplevelse av förlossningen påverkar deras syn på födandet länge efteråt. Kvinnors förlossningsupplevelser följer dem hela livet. Den går ifrån mor till dotter vars inställning till födande färgas av det kvinnor i hennes släkt berättat. Därför är det oerhört viktigt att vi envetet strävar mot att göra alla förlossningar till en så positiv upplevelse som möjligt.

Som barnmorskor åligger det oss att ge en så säker och trygg vård som möjligt. För att det målet ska uppfyllas krävs det kompetent personal och en säker miljö.

Många studier visar att stöd i förlossningsrummet är det som påverkar kvinnans upplevelse av förlossningen allra mest. Det finns studier som menar att det stöd kvinnan får till och med påverkar hur förlossningen avslutas.

På Östra sjukhuset har vi de senaste åren arbetat mycket aktivt med att stödja den födande kvinnan och hennes partner. Personalen har bland annat fått utbildning i profylaxandning och det har varit en uttalad policy att när kvinnans förlossning går in i ett skede där modermunnen är öppen mer än sex centimeter så ska det finnas personal hos henne på rummet hela tiden.

De neddragningar vi står inför inom förlossningsvården gör oss som barnmorskor oroliga, ledsna, arga och besvikna.

Oroliga för att vi kommer behöva ansvara för flera födande kvinnor i aktivt förlossningsarbete på samma gång.

Ledsna då många av våra kollegors vikariat inte förlängs utan istället övergår till timanställning. I och med det får de inte någon välbehövlig semester i sommar, de har inte tillgång till den internutbildning vår högspecialiserade vård kräver och de kan inte känna den trygghet det ger att veta att man har en tillsvidareanställning. De blir till vikarier.

Arga blir vi över att den planerade om och tillbyggnaden av kvinnokliniken skjuts på framtiden. Det innebär risker för de nyfödda barn som behöver observation. Den uppskjutna ombyggnaden innebär risker också för personalen då det saknas isoleringsrum på förlossningen. Bara den senaste månaden har vi i nattlaget förlöst flera kvinnor med smittsam hepatit, MRSA, ESBL och en misstänkt TBC.

Besvikna blir vi då våra politiker inte förstår att en säker och välfungerande förlossningsvård inte kan bedrivas genom nedskärningar och sparbeting endast beräknade på osäkra prognoser.

Anna Flood

Catrine Wigmark

Kajsa Caderoth

Lisa Wanglöf

Malin Bergander