Dunderhonung. Det är de levande mjölksyrabakterierna som är nyckeln till den färska honungens läkande egenskaper, skriver debattörerna.
Dunderhonung. Det är de levande mjölksyrabakterierna som är nyckeln till den färska honungens läkande egenskaper, skriver debattörerna.

Framtidens antibiotika stavas honung

Honung har använts som folkmedicin i hela världen. Vi har upptäckt att det är binas mjölksyrabakterier som är nyckeln. Inom en snar framtid kan dessa bi-bakterier användas som alternativ till antibiotika inom en rad olika områden, skriver forskarna Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson.

ANNONS
|

Forskare och läkemedelsföretag runt om i världen letar desperat efter nya alternativ till antibiotika. Världshälsoorganisationen (WHO) har slagit larm om den akuta situationen mänskligheten står inför om inga nya alternativ hittas snarast. Men kan naturen redan ha gett oss ett alternativ som bina har använt sig av i miljontals år?

För tio år sedan upptäckte vi det som kanske kan vara svaret till ett framtida hållbart alternativ till antibiotika. Det var nyupptäckta och samarbetande mjölksyrabakterier som har utvecklats ihop med honungsbin under årmiljoner och som har skyddat dem och deras vinterföda (honung och pollen) mot alla mikrobiella hot de träffar på i naturen. Vi var unga och oetablerade forskare när vi gjorde denna fantastiska upptäckt och därför har vi fått höra många gånger att det är för bra för att vara sant, men vi gjorde det.

ANNONS

Känt inom folkmedicinen

Vi blev först i världen med att avslöja att det är binas dittills okända mjölksyrabakterier som har varit den anonyma nyckeln till varför honung har använts inom folkmedicin världen över. Och det är dessa bi-bakterier som inom en snar framtid kan användas som ett alternativ till antibiotika inom en rad olika områden som till exempel sårbehandling, hals- och urinvägsinfektioner hos människa men också i veterinärvård och inom livsmedelsindustrin där antibiotika ofta används i förebyggande syfte.

Hemligheten bakom detta hållbara alternativ är att bina använder mjölksyrabakterierna levande. Bakterierna utgör ett batteri av små producerande fabriker som bildar antibiotikaliknande ämnen på plats och endast i de mängderna som behövs när fiendebakterier träffas på. Dessa ämnen är mycket starka tillsammans och arbetar på ett dynamiskt sätt för att skydda bina genom att skapa en ogenomtränglig barriär. Således har bina aldrig använt ett enda vapen, vilket ett antibiotikapiller är, utan ett helt artilleri av levande beväpnade soldater som slåss för dem.

Endast i färsk honung

Utan att veta om deras existens lärde sig människan att använda dessa bi-bakterier som finns levande endast under en kort tid i färsk honung. Men modern biodling och även upptäckten av penicillinet/antibiotikan gjorde att honungens folkmedicinska användning föll i glömska.

ANNONS

Dagens medicinska honung (oftast Manukahonung) är inget annat än mogen steril honung utan levande bi-bakterier och med väldigt liten antimikrobiell effekt. Men när mjölksyrabakterierna återinförs levande i honung så kan den återigen användas effektivt mot infektioner. Detta är möjligt då vi både har isolerat bakterierna och har en patenterad och standardiserad teknik för att föröka och behålla dem levande.

Fram till i dag har vi lyckats visa att bi-bakterierna har så potenta antimikrobiella egenskaper att inte heller multiresistenta sjukdomsbakterier har en chans. Genom att använda bakterierna levande, precis som bina gör, så undviks dessutom en framtida resistensutveckling som ett antibiotikapiller däremot leder till.

Bra resultat

Vi har nyligen utfört studier på djur och människor med mycket bra resultat när vi testade en pilotformulering innehållande de levande bi-bakterierna. Men innan vi kan ta fram ett alternativ som accepteras fullt ut av läkarkåren behöver vi avslöja mekanismerna bakom deras verkan det vill säga vilka antimikrobiella ämnen de slåss med och hur dessa påverkar kroppen. Då kan vi på ett standardiserat sätt tillverka nya läkemedel av dessa bi-bakterier vilket blir vår nästa utmaning. En annan utmaning blir att finansiera de fortsatta kliniska studier som behövs.

Eftersom världen är drabbad av antibiotikaresistens så frigörs i dag enorma summor för att finna en lösning. Men oförmågan hos anslagsgivare, universitet, stat och EU att tillhandahålla medel och stöd till nytänkande forskning och innovationer hos unga, gör det svårare att nå målet. Ett alternativ till antibiotika behöver inte vara ännu ett piller som tas fram av ett läkemedelsföretag med resistens som väntar runt hörnet. Vårt mål är att hitta ett hållbart alternativ till antibiotika som görs tillgängligt för alla som behöver det.

ANNONS

Alejandra Vásquez

forskare vid Lunds universitet och entreprenör

Tobias Olofsson

forskare vid Lunds universitet och entreprenör

ANNONS