Forskning och grön el skapar nya jobben

Inom transportsektorn händer just nu fantastiska saker i Sverige som kan ge många nya jobb. Det är ett resultat av långsiktig forskning och av vårt gröna energisystem. Med en klimateffektiv batteritillverkning kan vi skapa unika förutsättningar för låga koldioxidutsläpp, konkurrenskraft och sysselsättning, skriver Erik Brandsma och Rémy Kolessar, Energimyndigheten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

För någon vecka sedan offentliggjorde Volvos ägarbolag Geely att man kommer att etablera sitt utvecklingscentrum i Sverige. Batteritillverkaren Northvolt har aviserat att man inom kort kommer att besluta var i Sverige man etablerar sin stora bilbatterifabrik. Och det är inte bara stora satsningar som gäller. Vi ser att många av de små och medelstora bolag som vi har jobbat med under åren nu får sitt genombrott på marknaden, till exempel kunde i förra veckan svenska PowerCell berätta att man har tecknat en avsiktsförklaring med partner i den tyska fordonsbranschen om gemensam utveckling av en bränslecellsplattform. Enbart Geelys och Northvolts investeringar ger uppåt 6 000 nya jobb. Dessutom drar satsningarna världsledande nyckelkompetens till Sverige.

ANNONS

Stark dragningskraft

Denna delvis nya industri söker sig till Sverige av främst två skäl. Vi har gott om koldioxidfri el med stabil försörjning och därmed ett konkurrenskraftigt energisystem. Och vi har en stark tradition av långsiktig forskning och innovation i samarbete mellan staten, näringsliv och akademi.

Energimyndigheten stödjer i dag forskning och utveckling av energieffektivare fordon och av fordon som kan köras på förnybara drivmedel med omkring 350 miljoner kronor årligen, varav hälften går till forskning kring batterier och elfordon. Satsningarna är långsiktiga och har pågått sedan 1990-talet.

Vad har pengarna satsats på och vilka är resultaten?

För tio år sedan delfinansierade vi tillsammans med Volvo AB de första hybridsopbilarna som nu rullar i Göteborg samt etablerade tillsammans med Chalmers tekniska högskola ett hybridfordonscentrum.

År 2008 satsade vi tillsammans med Volvo Cars på forskning för att få fram de första pluginhybridbilarna, och parallellt utvecklade Volvo med vårt stöd en prototyp till en helt eldriven Volvo C30; båda projekten har levererat viktiga forskningsresultat för vidare satsningar på elektrifiering. I Göteborg rullar en elbuss på linje 55 och i Södertälje rullar Scanias induktionsbuss med trådlös laddning. Förra året invigdes den första teststräckan av elväg på E16 i Sandviken. Exemplen är många och utvecklingen är bara i sin linda.

ANNONS

Varje steg granskas

Som alltid i liknande omställningar behöver varje steg granskas. I dagarna har IVL:s rapport om produktion av batterier till elfordon givit upphov till en diskussion om vilka klimatkonsekvenser batteritillverkning ger. Det är en viktig fråga, men när ny teknik ställs mot gammal dras ofta helt missvisande slutsatser.

Låt oss kommentera några av missuppfattningarna.

Först och främst är detta en batterirapport och inte en rapport om elbilen. Att då jämföra utsläpp vid tillverkning av ett batteri med körning av en dieselbil utan att bland annat ta hänsyn till livscykelpåverkan för bränslet ”well-to-wheel”, alltså från råvaruutvinning till själva användningen av bilen, blir förstås helt fel. IVL-studien utgår från tillgängliga data som är flera år gamla och som inte nödvändigtvis är representativa för elektrifieringens framtida potential.

Bristande kunskaper

Ännu viktigare är att förstå syftet med rapporten. Vi har i dag en kunskapsbrist avseende de koldioxidutsläpp som direkt och indirekt uppkommer vid tillverkning och drift av såväl elfordon som fordon med förbränningsmotorer. Elektrifieringen inom transportsektorn kommer att fortsätta och en elmotor är i grunden mycket effektivare än alla typer av förbränningsmotorer. Den klimatmässigt svaga punkten i utvecklingen är tillverkning och återvinning av batterier, som måste bli hållbarare och effektivare.

ANNONS

Energimyndigheten beställde utredningen från IVL för att belysa denna aspekt och för att ytterligare bidra till industrins förbättringsarbete.

En batteritillverkning med ännu lägre utsläpp än dagens gör förstås elbilen ännu mer klimateffektiv. Utvecklingen av elbilar går mycket fort med fortsatt fokus på att förbättra batterierna och batteritillverkningen. Batteripriserna har de senaste sex åren minskat med 80 procent samtidigt som kapaciteten har ökat markant.

Ett konkret exempel på dagens snabba utveckling är ett elbilsbatteri som i dag finns på marknaden med kapaciteten 41 kWh, där fjolårets modell med samma vikt och volym var på endast 22 kWh. Den klimatmässiga påverkan minskar då avsevärt samtidigt som kapaciteten ökar. Det är denna snabba utveckling som Energimyndigheten vill stödja för att säkerställa att el- och hybridbilar blir klimatsmartare för varje år. Om batterierna dessutom tillverkas i Sverige, såsom Northvolt planerar att göra minskar utsläppen med 60 procent tack vara Sveriges i princip koldioxidfria elproduktion.

Ingen väg tillbaka

IVL:s batterirapport ska därför ses som en uppmaning till ännu mer klimatsmart batteritillverkning och inte som ett argument för en återgång till fossila transporter.

Sveriges har redan i dag en fordonsindustri som är världsledande. Med en klimateffektiv batteritillverkning skapar vi unika förutsättningar för låga koldioxidutsläpp, konkurrenskraft och sysselsättning. Låt oss förstärka den utvecklingen och inte ifrågasätta den på osakliga grunder.

ANNONS

Erik Brandsma

generaldirektör Energimyndigheten

Rémy Kolessar

chef för avdelningen för forskning och innovation Energimyndigheten

ANNONS