Regeringen vill införa skatt på kommersiella flygresor. Om nytta för samhälle och ekonomi hade granskats, hade förslaget knappast framförts. Den statliga utredningen ombads enbart besvara hur skatten skulle se ut. Danmark, Irland och Nederländerna har prövat olika flygskatter, med så dåliga erfarenheter att de avvecklats, då det bedömdes minska deras BNP med miljardbelopp/år.
Hårt slag mot näringslivet
För flygresenärer blir biljetten dyrare på grund av skatten men även då flygets fasta kostnader fördelas på färre resande. För Västsverige vore det ett hårt slag mot näringslivet. Besöksnäringen – Liseberg, Ullevi, handel och en omfattande hotell- och restaurangverksamhet – äventyras. Kraftigt försämrade förutsättningar väntar lokala företag och den stora mängd entreprenörer som bär upp dem. Handel och turism riskerar att stanna i städer som Stockholm och Köpenhamn.
Om man bryr sig om gott företagsklimat och fler internationella direktlinjer till Göteborg, blir det märkligt att förorda en enskild åtgärd med så negativ påverkan. 2015 ökade de sysselsatta inom turism med 5,8 procent – den totala sysselsättningen i Sverige ökade med 1,5 procent. Samhällsekonomiskt kommer alltså priset för en svensk flygskatt att bli mycket högt. Nettointäkterna till staten beräknas till cirka 1,75 miljard kronor/år.
Fler kommer att ta bilen
Är då den stora vinnaren är miljön? Skatten ska bidra till att nå miljökvalitetsmålet ”begränsad klimatpåverkan”. Konsumenterna ska förmås att välja ett annat transportslag och flygföretagen effektivisera sina transporter. Enligt branschorganisationen Svenskt Flyg skulle en flygskatt minska de totala svenska utsläppen med 0,2 procent – mindre än vad svensk vägtrafik släpper ut under 48 timmar. Cirka 40 procent av resenärerna förväntas dock växla till andra trafikslag, främst biltrafik. Flygskatten föreslås tas ut per passagerare.
Miljösmarta incitament
Drivkrafter för flygföretag att till exempel sträva mot mer energieffektiva flygplan eller att gå över till biobränsle, saknas helt. Fördelen med sådana incitament är att de är miljösmarta utan att vara skadliga samhällsekonomiskt. Gemensamma internationella spelregler gynnar också klimatarbetet. Flygskatteförslaget bör stoppas. Remisstiden går ut 1 mars, så än finns tid att ta förnuftet till fånga. En flygskatt ger försumbara miljöförbättringar samtidigt som svensk konkurrenskraft, handel, entreprenörer och enskilda får stå för notan. Det vore skadligt för den regionala företagsamheten och för Sverige som helhet.
Jonas Ransgård (M)
ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund
Anna Wilson
generalsekreterare, Svenskt Flyg