Finns risker. För stora barngrupper kan vara dåligt för barns utveckling. I ljuset av detta är Göteborgs kampanj för att få fler föräldrar att sätta sina barn i redan överfulla förskolor tveksam, skriver Madeleine Lidman.
Finns risker. För stora barngrupper kan vara dåligt för barns utveckling. I ljuset av detta är Göteborgs kampanj för att få fler föräldrar att sätta sina barn i redan överfulla förskolor tveksam, skriver Madeleine Lidman.

Fler barn inte alltid det bästa

DEBATT: Det är inte nödvändigtvis positivt att fler barn ska gå i förskola. För stora barngrupper och för lite personal kan i stället ha en negativ effekt på barnens utveckling, skriver Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk
Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk

På sin webbplats ”Vårt Göteborg” stoltserar Göteborgs stad med att man nu fått in fler barn i förskolan, sedan man startat ”operation dörrknackning” hos föräldrar som valt bort förskola:

”Genom att söka upp föräldrar till barn som inte går i förskola har pedagogerna Vivianne Nordlund och Anki Fridlund sporrat över 80 familjer att söka förskoleplats.”

Göteborgs rödgröna styre anser att dörrknackningen är en ”social investering” för framtiden. Men eftersom det inte finns någon forskning under de senaste 30 åren i Sverige, på vilken effekt förskolan har på barn, så finns det inga belägg för att resultatet blir positivt. Risken finns i stället att det blir negativt för barnen, eftersom kommunen har stora problem med stora barngrupper och få personal. Forskning visar att stora barngrupper för framförallt de yngsta barnen försvårar samspelet med de vuxna, samtidigt som identitetsutvecklingen, språkutvecklingen och anknytningen är det som tar mest skada, något jag påpekat tidigare i artikeln ”Ni gör barnen en otjänst”.

ANNONS

Kör över människor som en ångvält

Det är något skrämmande att se hur politiker kör över människor som en ångvält i ideologins namn. Hur det egentligen ser ut i Göteborgs förskolor har säkerligen inte framkommit i den uppsökande verksamheten. Men hur det kan se ut på många förskolor vittnar den här förskolläraren om i artikeln: ”Barn behöver inte förskolan som den ser ut i dag”.

Malin Broberg, professor i utvecklingspsykologi, samt Anders Broberg, professor i klinisk psykologi med inriktning barn och ungdomar, varnar dessutom för att dagens förskola är ett experiment, eftersom man inte vet hur den i sin nuvarande utformning påverkar barn.

Tänk om Göteborgs stad i stället hade valt att satsa pengar på att göra en social investering för framtiden genom att erbjuda dessa 80 familjer och även andra hemmafamiljer öppen förskola med riktad verksamhet till barn i åldrarna 0–6 år. Då hade barn och föräldrar kunnat få tillgång till förskolans pedagogik – tillsammans, för det sociala samspelet, för en god anknytning och för en positiv språkutveckling. Då skulle också barn och föräldrar kunna bygga nätverk med andra familjer, föräldrar skulle få en chans att prata med, stötta, tipsa och inspirera varandra i föräldrarollen och vid behov få stöd av öppna förskolans pedagoger, men även av annan specialiserad personal som skulle kunna kallas in beroende på barnens och familjernas behov.

ANNONS

Madeleine Lidman

Hemmaföräldrars nätverk

ANNONS