Finns visst skäl att kalla animalier klimatsmarta

Den som värnar klimatet och djurens välbefinnande borde välkomna ny forskning som stöder köttuppfödning baserat på naturbeten i stället för en industriell djuruppfödning, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare, och Gunnar Rundgren, författare och bonde.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

Nötkött och klimatet, 16/8

Jonas Paulsson från Köttfri Måndag väljer att inte bara avfärda den nya forskningen utan att även kalla oss för rättshaverister därför att vi har skrivit om resultaten i Svenska Dagbladet.

De nya studier som vi hänvisar till är bland annat en nioårig skotsk studie, publicerad i den vetenskapliga tidningen Biogeosciences, som redovisar hur en betad gräsmark bundit åtta ton koldioxid per hektar och år. När alla flöden av växthusgaser har räknats in, blev nettobindningen 1,8 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år. Forskning från en gård i Ungern som redovisas i tidningen Agriculture, Ecosystems & Environment, visade att den gården, som hade längre stallperiod, var klimatneutral.

ANNONS

Paulsson medger att mängden kol ökar i åkermark när man ”sår gräs”. Däremot skriver han att ”betande djur i sig inte har någon som helst effekt på mängden kol i marken”. Utan betande djur blir det ingen betesmark, det om något är ett enkelt biologiskt samband. Paulsson hävdar också att kolinlagringen inte är oändlig, vilket är helt korrekt och inget som vi heller har påstått. Tvärtom varnade vi i vår artikel för en övertro på kolinlagringen som kompensation för växthusgasutsläpp. Hur länge kolinlagringen kan fortgå är oklart, men stora delar av det kol som återfinns i betesmarker är flera tusen år gammalt. Andra hävdar att det för svensk del kanske handlar om 50-100 år innan betesmarkens inlagring avtar, men detta är i stort sett outforskat. Även om vi utgår från denna grova uppskattning, kommer kol-inlagringen mycket väl att uppväga metanutsläppen från de betande djuren. Metan är en kraftfull men samtidigt kortlivad växthusgas, vilket innebär att en stabilisering av metanutsläppen på nuvarande nivå ger ett nästan försumbart tillskott till temperaturökningen i ett hundraårsperspektiv. Koldioxiden stannar däremot i atmosfären under tusentals år och det är där vi omgående behöver åstadkomma en kraftig minskning, helst ner till noll.

Det finns alltså all anledning att hävda att animalier från en betesbaserad uppfödning är klimatsmarta alternativ i butikshyllan.

ANNONS

Ann-Helen Meyer von Bremen

journalist och författare

Gunnar Rundgren

författade och bonde

ANNONS