Fel strategi bromsa ny förnybar el

Energimyndigheten vill senarelägga utbyggnaden av förnybar el för att minska risken för överproduktion. Men att skjuta på utbyggnaden riskerar i stället att stoppa den helt. Det är synd. Världen behöver mer förnybart, skriver bland andra Anders Wijkman, avgående ordförande i Miljömålsberedningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Slutreplik

Förnybar el, 21/12 och 27/12

Energimyndigheten invänder mot vårt påstående att deras förslag till så kallad kvotkurva för elcertifikatsystemet 2020–2030 riskerar att senarelägga eller stoppa av utbyggnaden av förnybar el.

Myndigheten menar att det enbart handlar om en sänkt finansieringsambition, och på pappret kan deras förslag se odramatiskt ut. Nya kvoter införs först 2022 och ska följas av en ”låginvesteringsperiod” fram till 2027 då kvoterna höjs. Tyvärr riskerar detta leda till att det överskott av elcertifikat som systemet brottats med under många år ökar ytterligare, med fortsatt fallande priser på elcertifikat, underminerat förtroende för elcertifikatsystemet och uteblivna nyinvesteringar som resultat.

ANNONS

Överskott av elcertifikat

Energimyndigheten är medveten om risken för överskott av elcertifikat, men menar att kvotkurvan ger marknaden signaler om att inte överinvestera. Marknaden är dock mer komplex än så. Elcertifikatsystemet har funnits sedan år 2003, sedan år 2012 är det gemensamt med Norge och efter år 2020 fortsätter Sverige på egen hand. Projektutveckling pågår under lång tid, typiskt fem till tio år, men tillstånden är bara giltiga i fem år. Byggklara projekt där stora utvecklingskostnader redan tagits behöver byggas innan tillstånden löper ut. Och i Norge finns mycket starka incitament att bygga ut maximalt, mer än vad kvotkurvan anger, fram till deras del av systemet stänger 2021, eftersom de annars inte kan realisera sina projekt alls.

Uppenbar risk

Den uppenbara risken för överutbyggnad kring år 2020 talar, tvärtemot Energimyndighetens förslag, för högre kvoter i början av perioden. Då minskar risken för att ett överskott av elcertifikat byggs upp, vilket skulle påverka handeln negativt under många år. Därtill behövs årliga kvotjusteringar för att hålla balans mellan utbud och efterfrågan. Det skapar stabila förutsättningar under hela perioden och underlättar planeringen för alla.

Energimyndigheten har rätt i att EU-kommissionens nya krav på jämn utbyggnad av förnybar energi offentliggjordes efter att myndigheten lämnade sitt förslag. Men det är ett gott skäl att ändra sig och i stället föreslå en något framtung, åtminstone linjär, kvotkurva som uppfyller EU-kraven.

ANNONS

Obalans i systemet

Elcertifikatsystemet har gett en snabb utbyggnad av förnybar el till låga kostnader för konsumenterna. Men obalansen i systemet, som främst berott på felaktiga prognoser över elanvändningen, har lett till fallande priser på elcertifikat och minskad investeringsvilja. Att inleda en ny period med ett nytt överskott av elcertifikat och utan mekanismer som adresserar välkända problem i det befintliga systemet vore mycket olyckligt.

Energimyndigheten vill senarelägga utbyggnaden för att minska risken för överproduktion. Det är synd. Världen behöver mer förnybart och med samtidiga satsningar på förnybar utbyggnad och elexport skulle Sverige kunna bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare.

Anders Wijkman

avgående ordförande i Miljömålsberedningen

Mattias Goldmann

vd Tankesmedjan Fores

Stefan Henningsson

Klimatexpert Världsnaturfonden

Charlotte Unger Larson

vd Svensk Vindenergi

Johan Lindahl

talesperson Svensk Solenergi

Linda Burenius Magnusson

ordförande 100% Förnybart

ANNONS