Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Goteborgsleran webb
Säkert. Den kunskapsgrund som alla inblandade i Västlänkenprojektet står på då det gäller lerans egenskaper, grundvatten- och portrycksförhållanden samt arbete med förebyggande av risker är mycket stabil och borgar för att de utmaningar som finns i projektet kan hanteras på ett konstruktivt sätt, skriver Göran Sällfors.

Faktafel om Göteborgsleran skapar onödig oro

I debatten om Västlänken förekommer alltför många faktafel och överdrifter då det gäller de geotekniska riskerna, till exempel påverkan på grundvattnet, sättningar och skador på intilliggande bebyggelse. I den kritik som framförts kan jag konstatera att skribenterna inte har den kompetens eller insikt som borde krävas. Än mindre verkar de vara bekanta med de senaste decenniernas landvinningar inom geotekniken. Detta är en styggelse då det vilseleder allmänheten, skriver Göran Sällfors, professor emeritus.

Göteborgs geologi är välkänd. Friktionsjorden på berget utgör en sluten akvifär som samspelar med vattnet i bergets spricksystem. Leran är väldigt tät och i de översta fyra à fem meterna återfinns ett övre öppet vattenmagasin, som oftast inte är kopplat till den undre akvifären.

När man bygger en tunnel i berg kommer det att läcka in vatten i tunneln. Inläckaget blir dock begränsat då man innan man spränger injekterar berget, tätar sprickorna. Man kan också i efterhand komplettera injekteringen tills tätheten blir den avsedda. Effekterna av ett läckage är beroende av en rad faktorer, men det är inte mängden inläckande vatten som är det primära, utan vilken tryckförändring som detta åstadkommer i vattenfasen.

Lerans egenskaper

Göteborgsleran sägs vara så besvärlig, och det är den i vissa avseenden, men rätt hanterad går det alldeles utmärkt att bygga på och i den. Se bara på Skanskas höghus nere vid Lilla Bommen, eller delar av Götatunneln. Under dessa finns ställvis upp emot 100 meter lera, utan att det varit nödvändigt att slå pålar ner till berget.

Leran är dessutom mycket bättre än sitt rykte. Den är gammal, cirka 10 000 år, och har blivit fastare med åren och kan bära viss tilläggslast eller tåla en viss grundvattensänkning utan att det blir påtagliga sättningar. Lerans hållfasthet ökar dessutom påtagligt mot djupet, vilket är en fördel när man vill bära last via pålar eller skall schakta djupt i leran. Med geotekniska undersökningar som bas i kombination med ny kunskap kan man göra förhållandevis säkra prognoser av vilka sättningar som kommer att uppstå vid olika förändringar.

Bland geotekniker som är verksamma i regionen finns många med hög kompetens och lång erfarenhet. Dessutom är i dag över 25 geoteknologie doktorer verksamma hos entreprenörer, konsulter, Trafikverket, Stadsbyggnadskontoret och Statens geotekniska institut samt Chalmers. Alla dessa har spetskompetens inom området och många har dessutom sin forskningshemvist i den ”Göteborgska leran”, grundvattentryck eller berg. Det är också så att forskning vid geoteknikavdelningen vid Chalmers till stora delar varit fokuserad på lerors hållfasthets- och deformationsegenskaper, samt hur dessa tillämpas vid grundläggning på och schaktning i djupa lerlager. Denna forskning har skett i nära samverkan med näringslivet.

Utöver teoriutveckling, har man också följt byggprocessen och gjort mätningar på verkliga objekt, som schakter, stödkonstruktioner, pålar, slänter med mera. Därmed har teorierna och designförslagen kunnat verifieras eller modifieras, så att noggrannheten i beräkningarna successivt blivit allt högre.

Påverkan på grundvattentryck och portryck

En minskning av grundvattentrycken, leder inte omedelbart till sättningar. Det beror dels på att leran på grund av ålder har ökat i styrka (vilket innebär att den kan tåla två à tre meters trycksänkning utan påtagliga sättningar), dels tar sättningarna lång tid. Man har då flera veckor på sig att åtgärda läckaget och på så sätt få upp trycken till de ursprungliga igen. Att mäta och åtgärda nyttjas numer ofta.

En tryckförändring i botten påverkar inte det övre grundvattenmagasinet. Det är därför ingen risk för angrepp av träpålarna i det övre magasinet kopplat till läckage in i berget. Några sådana skador uppkom inte heller på husen längs till exempel Hamngatorna som en följd av bygget av Götatunneln. Erfarenheterna från tunnelbyggande i modern tid är mycket goda och betryggande.

Ett eventuellt läckage från det viktiga övre grundvattenmagasinet in mot Västlänkens öppna schakter syns direkt inne i schakten och är ganska enkelt att åtgärda, innan avsänkningen sprider sig till omgivningen.

Jag förstår och har stor respekt för den oro som många känner inför byggandet av Västlänken när det gäller de geotekniska riskerna. Denna oro är tyvärr en följd av såväl bristande som felaktig information, gränsande till desinformation.

I dag finns över 900 mätrör för mätning av trycknivåer längs Västlänken, såväl i det undre som övre grundvattenmagasinen. De ha följts i flera år, allt för att detektera förändringar samt ge underlag för erforderliga åtgärder.

Lagstiftningens krav

En lag i Sverige kräver att alla komplicerade grundläggningsprojekt skall följas av en opartisk granskare som bevakar samhällets intressen, en GK3-granskare. Denna granskning är till för att byggandet inte skall vålla någon skada på angränsande anläggningar. Sådan granskning kommer att ske för varje enskilt delprojekt av Västlänken.

Trafikverket går oftast ett steg längre, genom att man inrättar expertråd bestående av experter oberoende från de inblandade parterna. Projektet har då tillgång till en grupp specialister som är väl insatta i projektet och som snabbt kan analysera och ge råd. Jag har själv på nära håll följt och deltagit i sådan uppföljningsverksamhet och är imponerad av hur väl denna form av samverkan fungerar.

Omfattande kontroll och uppföljning

Utöver mätningar av grundvattennivåer, följs sättningarna hos angränsande hus och anläggningar. Dessutom utnyttjas satellitmätningar, (med millimeterprecision!), för att följa rörelser hos tiotusentals punkter runt om i centrala Göteborg. Uppmätta värden jämförs såväl med uppsatta gränsvärden, som med de prognoser som tagits fram i designarbetet. Därmed fås kontroll på att designen stämmer med de verkliga förhållandena och man får möjlighet att korrigera byggandet om prognoserna visar att uppställda gränsvärden inte klaras.

Jag förstår och har stor respekt för den oro som många känner inför byggandet av Västlänken när det gäller de geotekniska riskerna. Denna oro är tyvärr en följd av såväl bristande som felaktig information, gränsande till desinformation.

Den kunskapsgrund som alla inblandade i projektet står på då det gäller lerans egenskaper, grundvatten- och portrycksförhållanden samt arbete med förebyggande av risker är mycket stabil och borgar för att de utmaningar som finns i projektet kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Kompetensen bland geoteknikerna är mycket hög. Detta, i kombination med de senaste decenniernas framsteg inom forskning och utveckling, gör att jag som geotekniker känner mig trygg. Denna trygghet står stadigt på fast vetenskaplig grund.

Göran Sällfors

professor emeritus, geoteknik med grundläggning, Chalmers tekniska högskola

 

Se mer från - Debatt: Göteborgsleran
Mest läst