Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Könsstympning webb
På det internationella forskningsfältet är det i dag en vedertagen utgångspunkt att synen på könsstympning förändras i berörda invandrargrupper i samband med migration, skriver Sara Johnsdotter.

Fakta är fakta oavsett vilka politiska vindar som blåser

Som forskare måste jag förhålla mig till den empiriska verklighet som finns. Och sanningen är att det inte finns några spår av att könsstympning ägt rum i Sverige, skriver professor Sara Johnsdotter.

Replik

Könsstympning, 21/7

Det är svårt att skriva ett genmäle när sakfelen och tveksamheterna är så många som i journalisten Lars Åbergs debattartikel om könsstympning. Han diskuterar uppskattningar av hur många svenska flickor som är i riskzonen för könsstympning och vad som ”förefaller osannolikt” för honom när han funderar över vad som hänt med sedvänjan i samband med migration till Sverige.

Lars Åberg skriver att jag som forskare ”tonar ner problemet” och att jag ”brukar säga att det är väldigt ovanligt att stympning sker här i landet”. Nej, det brukar jag inte säga. Vad jag alltid säger är att det ännu inte finns något spår av att ingreppet någonsin har ägt rum på svensk mark. Detta är ett faktum, inte en uppskattning.

Ett samlat forskningsmaterial som löper över två decennier, inklusive ett arkiv med ett nittiotal polisanmälningar och förundersökningar om misstänkt könsstympning, torde utgöra ett ganska stabilt underlag för analys. Även om man räknar med ett visst mörkertal är det uppenbart att en omfattande kulturell förändring har skett i berörda invandrargrupper.

Till skillnad från Lars Åberg måste jag som forskare förhålla mig till den empiriska verklighet som finns, och jag kan inte vrida mina slutsatser så att de ska passa in i hans eller andras förutfattade föreställningsvärld. Ibland har jag önskat att jag kunde ha det lite friare förhållningssätt till fakta som Lars Åberg visar prov på. Det skulle ha besparat mig en del angrepp genom åren, samt stämpeln från vissa håll att min forskning skulle vara ”kontroversiell”, för att den inte bekräftar vad Åberg och andra känner på sig när det gäller könsstympning och afrikaner.

Men mitt jobb går ut på att så grundligt som möjligt förmedla de slutsatser forskningen landar i, med utgångspunkt i befintlig data, och detta oavsett vilka politiska vindar som blåser och vilka vinklar journalister och andra gärna vill ha. Allt annat vore ett svek mot skattebetalare som finansierar min forskning. Och, inte minst, mot de flickor det handlar om.

Sara Johnsdotter

professor, Malmö högskola

Se mer från - Debatt: Könsstympning
Mest läst