Hundratusentals människor runt om i Europa demonstrerar mot Acta-avtalet och 2,5 miljoner människor har skrivit under protestlistor. Det här är några punkter som förklarar varför några tusen göteborgare demonstrerade i lördags.
"Acta förändrar ingenting, men är nödvändigt", är en motsägelse
I USA säger man att inga lagar behöver ändras och i EU argumenteras det på samma sätt. Ändå så är det enligt förespråkarna livsnödvändigt att vi ratificerar Acta. De har ägnat fyra år att förhandla avtalet bakom lyckta dörrar och har använt alla möjliga knep för att hålla medborgarna och valda parlamentariker från att påverka resultatet. När slutresultatet presenteras är det ett avtal som inte ändrar något, men som är livsviktigt att vi godkänner. Det finns ingen logik i det.
Vad vore meningen med att driva igenom Acta mot hårt motstånd om det inte förändrar någonting? Vad vi begär av förespråkarna är att de förklarar vilka, enligt deras mening, fördelar avtalet verkligen har. Självklart är det så att Acta förändrar sakernas tillstånd.
*Acta sätter fotboja på riksdag och parlament
Upphovsrätt och tvångsmedel för att upprätthålla dessa rättigheter är heta politiska frågor som debatteras allt mer intensivt, både i EU och på nationell nivå. EU-kommissionen har ett antal frågor under beredning; bland annat en utvärdering och revision av Ipred-direktivet (Intellectual Property Rights Directive) senare i år.
Även om Acta inte skulle påverka existerande lagstiftning så skulle avtalet binda EU-parlamentet och Sveriges riksdag, så att ny lagstiftning bara kan gå i en riktning – mot starkare skydd och hårdare tag, oavsett om framtida utvärderingar visar att rådande ordning är ineffektiv och att bättre modeller behöver prövas. Med ett antagande i EU-parlamentet kan Sverige inte frånträda Acta med mindre än att vi lämnar EU.
Med tanke på hur kontroversiell upphovsrättsområdet är, och speciellt med tanke på hur lite inflytande parlament och medborgare har haft på processen är låsningen av vår lagstiftning förkastlig.
ACTA är värdelöst mot förfalskade produkter
Kina, Ryssland, Indien och Brasilien är störst i världen på att producera falska märkesvaror. Inget av dessa länder har undertecknat Acta och samtliga har deklarerat att de aldrig kommer att göra det. De betraktar avtalet som allt för extremt.
Vi ser ett behov av att bekämpa varumärkesförfalskning, men att skapa ett internationellt avtal utan Bric-länderna är meningslöst. Antingen förhandlar man direkt med dem eller så avstår man helt. Acta kan till och med skapa problem, eftersom det skulle minska förhandlingsutrymmet med Bric-länderna.
Acta är sten på börda
Acta är inte en isolerad företeelse. De senaste 20 åren har bjudit på en följd av avtal och lagar världen över. Trips, DMCA, EUCD, Ipred, datalagringsdirektivet, Hadopi, The Digital Economy Act, Sopa, Pipa och nu Acta – alla har varit ägnade att stärka rättigheterna för innehavarna på bekostnad av allmänhet och konsumenter.
Man kan debattera hur stort eller litet steget med Acta är, men riktningen är bortom allt tvivel. När avtalet väl är i hamn kommer upphovsrättslobbyn att i vanlig ordning att skaffa sig tolkningsföreträde på varje punkt som är vagt formulerad (och de är många i Acta), på samma sätt som de gjort med tidigare lagstiftning och avtal. När Sveriges regering i dag tolkar avtalstexten tar man ingen hänsyn till ändamålsglidningen.
Acta undergräver rättssäkerheten
ACTA kräver inte formellt att Internet Service Providers ska stänga av kunder anklagade för fildelning. I stället talar man om att avtalsparterna ska främja samarbete mellan ISP:erna och rättighetshavarna. Hur ett sådant samarbete skulle utformas framgår inte, men i ett läckt tidigare utkast till avtalet nämndes en "three strikes and you are out"-regel som ett exempel.
Att stänga av människor från Internet är ett straff fullt i klass med fängelse. Det ska bara kunna utdömas av domstol efter regelrätt rättslig prövning. Alla andra förfaranden strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Att det över huvud taget diskuteras är ytterst oroande.
Acta säger inte längre öppet att rättighetsinnehavare ska kunna stänga av misstänkta fildelare, men målsättningen finns kvar i avtalet.
Acta inför skadestånd efter listpris
Artikel 9.1 i Acta säger att skadestånd ska beräknas efter föreslaget konsumentpris. Det här leder till absurda konsekvenser och det bryter mot en tusenårig svensk rättstradition.
På en två terabytes hårddisk får man plats med bort emot en halv miljon låtar. Beräknat på ett låtpris på en euro per låt så landar vi på närmare fem miljoner kronor. Det är många tonåringar som har en så stor samling i dag. Man kan argumentera att de inte borde ha laddat ned så mycket, och man kan undra vad de ska ha musik för tio års lyssnade, åtta timmar per dag till. Faktum kvarstår – deras föräldrar kan drabbas av skadestånd som äter upp hus och en livstids alla besparingar. Det har redan hänt familjer i USA, och det är något som vi inte vill ha i Europa.
Acta försämrar medicintillgång i fattiga länder
Enligt Oxfam och Läkare utan gränser skapar Acta problem för fattiga länder. Generiska läkemedel betraktas enligt Acta som förfalskningar, och generika är i allmänhet det enda som fattiga länder har råd med. Redan nu har vi sett problem med fullt lagliga sändningar som beslagtagits och förstörts, eller fördröjts så att läkemedlen passerat utgångsdatum. Acta gör situationen värre.
Acta strider mot mänskliga rättigheter
Acta-avtalet har utvärderats i relation till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna av professorn i internationell rätt, Douwe Korff, med flera. I en mycket detaljerad rapport visas hur Acta på punkt efter punkt strider mot konventionen. Att anta en avtalstext som ens kan misstänkas inkräkta på mänskliga rättigheter är omoraliskt.
Acta undergräver fri- och rättigheter i andra länder
Det är möjligt att Europadomstolen skulle kunna begränsa Acta:s inverkan på våra fri- och rättigheter, eftersom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har status som grundlag inom EU. Så är inte fallet i resten av världen, och det är därför stor risk att Acta innebär ett stort steg tillbaka för grundläggande rättigheter i andra länder.
Det i sig gör det till ett brott mot Europakonventionen att underteckna Acta. Konventionen kräver att samtliga parter verkar för spridande av de grundläggande rättigheterna i resten av världen.
Christian Engström (PP)
Europaparlamentariker, Piratpartiet
Jacob Hallén (PP)
Företagare, Piratpartist
Grith Fjeldmose (V)
vice ordförande Vänsterpartiet Göteborg