I kristider är det viktigt att också påminna om framgångarna som EU-samarbetet åstadkommit.
EU är världens största biståndsgivare, världens största integrerade ekonomi och står för nästan en tredjedel av världshandeln. EU:s enighet kring sanktionerna mot Ryssland, EU:s roll i förhandlingarna med Iran liksom EU:s engagemang inför COP21 är goda exempel på framgångsrikt samlat agerande. Genom EU-samarbetet tar vi också ett gemensamt ansvar för klimat- och miljöfrågorna. Inget enskilt land i Europa kan möta utmaningarna i en globaliserad värld ensam.
Samtidigt måste vi föra en dialog mellan medlemsstaterna kring våra gemensamma värden. Flyktingkrisen har lett till att detta gemensamma kitt i EU har försvagats. En effekt av detta är att det har blivit svårare att hävda universella värderingar i andra delar av världen. Vi måste tala om dessa frågor inom EU även om vi har olika utgångspunkter. Det ligger på oss nationella politiker att ta vårt ansvar och våga stå upp för de gemensamma beslut som fattas i Bryssel. EU är vi, inte de.
Det viktigaste instrumentet
EU:s utvidgning har gång på gång visat sig vara det viktigaste instrumentet för fred, tillväxt och välstånd i Europa. Med östutvidgningen 2004 fick EU:s inre marknad över 500 miljoner invånare. Den medför konkreta fördelar i vardagen. För oss medborgare innebär det att vi kan bo, resa, studera, arbeta, söka vård och pensionera oss i valfritt EU-land. Den gemensamma marknaden bidrar till att skapa arbetstillfällen och ger oss ökat utbud av varor och tjänster till bättre priser. Nu fasas roamingavgifterna ut tack vare enträget samarbete på EU-nivå.
För svenska företag har fri rörlighet och gemensamma regelverk gjort det möjligt att växa över gränser. I dag sker drygt två tredjedelar av Sveriges handel med länder på den inre marknaden.
De ekonomiska vinsterna av den inre marknaden är ett av flera starka skäl till varför vi hoppas att det brittiska folket kommer att rösta för att stanna i EU. Det gynnar såväl Storbritannien som EU. Dessutom vill vi fortsätta jobba med Storbritannien för att stärka EU som utrikespolitisk aktör.
Ett viktigt element är att stärka EU:s sociala dimension. Med nästan 25 miljoner arbetslösa i EU är arbetstagarnas rättigheter under starkt tryck. När Europas ekonomier nu sakta återhämtar sig från krisåren måste även den sociala sammanhållningen och välfärden stärkas. Vi välkomnar att kommissionen har satt frågan på dagordningen och lyft principen om lika lön för lika arbete. Att vår tidigare finansminister Allan Larsson (S) dessutom har utsetts till kommissionsordförande Junckers särskilde rådgivare för den sociala pelaren bekräftar Sverige ledande roll i dessa frågor.
Rättvisa ger hållbarhet
I ett socialt Europa förstärker tillväxt och sociala framsteg varandra. Rättvisa villkor och hög sysselsättning är en nyckel till hållbar ekonomisk utveckling i Europa. Om kvinnor deltog i samma utsträckning som män på arbetsmarknaden skulle unionens BNP kunna öka med 12 procent till 2030. Det sociala toppmötet som planeras i Sverige 2017 kommer att utgöra en viktig hörnsten för att driva dessa frågor framåt.
Den svenska välfärdsutvecklingen hör intimt samman med den europeiska integrationen. Ensamt kan Sverige inte lösa dagens utmaningar. Sverige kommer att vara en central och drivande aktör, tillsammans med våra partners i EU, för att ta oss an de utmaningar vi står inför. Vi behöver en stark, samlad och solidarisk union.
Margot Wallström (S)
utrikesminister