En vanlig nattjour som barnläkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg: Jag får rapport från avgående jourläkare och antecknar flitigt allt han säger om bristande vårdplatser och många svårt sjuka barn. När han gått är jag ensam barnmedicinläkare kvar och ansvarar nu för alla inlagda barn på sjukhusets medicinavdelningar, och även för norra Europas största barnakut.
Telefonen ringer i ett hela natten, jag slits mellan sjuka barn på akuten och inlagda barn på avdelningarna. Jag är konstant stressad, alla rycker i mig. Trötta oroliga föräldrar undrar om det inte är deras tur snart. Hinner varken äta eller ta rast på hela natten. På morgonen när jag går av mitt jourpass väntar fortfarande en handfull sjuka barn på att få träffa läkare. Jag är helt slut men ändå lättad då både jag och alla patienter överlevt.
Jag känner mig trygg som barnläkare, men samtidigt fortsatt obekväm då jag inser att jag inte räcker till som ensam nattjour, trots min erfarenhet. Jag går bara och väntar på att något riktigt allvarligt, i värsta fall livshotande, tillbud inträffar. Vad gör jag om två patienter blir allvarligt sjuka samtidigt?
Orimlig arbetsbörda
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har Sveriges största akutmottagning för barn och ungdomar, med cirka 45 000 akutbesök per år. Sjukhuset erbjuder högspecialiserad vård till barn från hela landet. Sjukdomspanoramat inkluderar allt från vanliga barnsjukdomar till ovanliga cancerformer, hjärttransplantationer och barn med krävande medicinska behov.
Mellan kl 01 och 08 på natten ansvarar oftast en enda läkare för alla barn som söker akut för medicinska åkommor. Samma läkare ansvarar dessutom för fem vårdavdelningar. Under infektionssäsongen läkarbedöms långt över 100 barn per dygn på barnmedicinakuten, majoriteten under kväll och natt, medan vårdavdelningarna är fullbelagda av barn som vårdas för bland annat svåra andningsbesvär, krampsjukdom eller efter organtransplantation. Många inlagda barn kräver upprepade läkarbedömningar nattetid.
För varje år blir barnsjukvården alltmer avancerad och barnkullarna allt större. Fler kroniskt sjuka barn kräver större medicinsk uppmärksamhet. Större delen av jourarbetet nattetid sköts av oss underläkare, det vill säga läkare under specialisttjänstgöring (ST) inom barn- och ungdomsmedicin.
Efter år av påtryckningar från oss jourarbetande läkare införde sjukhuset år 2007 två läkare nattetid en med ansvar för barnmedicinakuten och en med ansvar för vårdavdelningarna – men endast under 20 veckor per år. Det räcker inte!
Det innebär övriga veckor ett orimligt uppdrag där barnens samlade akuta behov inte kan mötas av en enda läkare på plats. Den natten två barn samtidigt kräver akuta livräddande åtgärder är man fortfarande odelbar, oavsett årstid.
Sista åren har perioden med två läkare nattetid förlängts med en eller två veckor i taget, då situationen varit ohållbar. Kortsiktiga lösningar har vidtagits med hjälp av befintlig underläkarstyrka, vilket underminerat den redan knappa bemanningen på avdelningarna dagtid.
Utifrån ovanstående har underläkargruppen på sjukhuset under mycket lång tid stridit för att ledningen långsiktigt ska planera för två läkare nattetid året runt.
Patientsäkerhets- och arbetsmiljömässigt är dagens situation en katastrof. Flera läkare har signalerat att de slutar om inga stora förändringar snart görs. Vi har stor respekt för vår arbetsuppgift och vill kunna ta ansvar för våra barnpatienter!
Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) i Stockholm är den enda barnklinik i Sverige som storleksmässigt är jämförbar med Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Underläkarna inom barnmedicin på ALB är mer än dubbelt så många som hos oss och grundbemanningen på akutmottagningen är mer än dubbelt så stor. Där finns två läkare på plats nattetid året runt, utom en kort period på sommaren. Detta är en del i resultatet av den politiska satsning som gjordes på barnsjukvården i Stockholm för några år sedan.
Läkare och annan sjukvårdspersonal på vårt sjukhus signalerar ständigt om missförhållanden, men inget eller litet görs. Politiker och chefer som sitter långt från kärnverksamheten beslutar om besparingar som i praktiken omöjliggör en patientsäker vård. Vi inom underläkargruppen känner oss maktlösa då våra rop på hjälp inte hörsammas tillräckligt och patientsäkerheten fortsätter att bortprioriteras till förmån för de ekonomiska målen. För att säkerställa en patientsäker barnsjukvård krävs två läkare nattetid och långsiktiga åtgärder för att anpassa läkarbemanningen till de akut sjuka barnens verkliga behov.
Västra Götalandsregionen – reagera!
Katrin Adrian, Tobias Axelsson, Nina Björkander, Elisabeth Blomqvist, Lisa Bondjers, Kristina Brandström, Jens Böhmer, Jimmy Célind, Marta Coelho, Nils Ekvall, Kristina Elfving, Annika Funnemark Törnkvist, Emma Goksör, Margrét Gudjonsdottir Johansson, Katja Güttler, Elizabeth Habib Josefsson, Timo Käppi, Iris Janzen, Ann Kleist, Simon Lindquist, Christina Linke, Jenny Lövbrand, Lina Månsson, Ying Ping Niu, Daniel Novak, Beatrice Pontén, Kalliopi Sofou, Åsa Ståleby, Frida Strömberg Célind, Marcus Svedberg, Charlotta Svensson, Thordur Thordarson, Liv Vallin, Christine Werner, Philip Wilmar, Nathalie Ylitalo
Underläkare inom barn- och ungdomsmedicin på Drottning Silvias barn & ungdomssjukhus.