Hälften av Sveriges befolkning lider av övervikt. Men folkhälsofrågor är inte tillräckligt prioriterade. Det krävs nu tydligt politiskt ledarskap för att inte förlora en hel generation svenskar, skriver debattörerna.
Hälften av Sveriges befolkning lider av övervikt. Men folkhälsofrågor är inte tillräckligt prioriterade. Det krävs nu tydligt politiskt ledarskap för att inte förlora en hel generation svenskar, skriver debattörerna.

En hel generation riskerar sämre hälsa

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Viktiga aktörer som arbetar med mat och hälsa har under flera år varit medvetna om att utvecklingen går åt fel håll och vi kan idag se att budskapen kring vilka samband som gäller mellan mat och hälsa är motstridiga.

Riktlinjer för de som är friska och för dem med riskfaktorer – det vill säga för människor med höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt – måste nå ut i ännu högre grad. Det görs redan mycket men det räcker inte.

Vilken typ av fett eller vilken sorts kolhydrater vi äter har betydelse för risken att utveckla höga blodfetter och högt blodtryck. Rapporter från WHO och Efsa (European Food and Safety Authority) visar att om mättat fett och transfett ersätts med omättat fett, framförallt med fleromättat, blir blodfetterna bättre och risken för kranskärlssjukdom minskar. Även ett högt intag av så kallat snabba kolhydrater (finns exempelvis i läsk och godis) ger högre sjuklighet.

ANNONS

Okända långtidseffekter

I Sverige har vi, i internationell jämförelse, en mycket stark debatt kring olika dieter som viktminskningsmetod. Många går ned i vikt av att minska kaloriintaget genom att äta mer fett och mindre mängd kolhydrater.

Men vi känner inte till de långsiktiga effekterna. Redan 2009 reagerade två nyzeeländska forskare på den urspårade fettfrågan i Sverige. Jim Mann och Edwin R Nye ställde sig frågan i den medicinska tidskriften The Lancet hur det kunde gå så snett i Sverige av alla länder? Ett land – som enligt dem – har varit ledande och lyckats halvera insjuknandet i hjärtinfarkt, genom sänkning av blodfetterna och samtidigt visar en minskning av barn med övervikt.

Vi tror att extrema kostvanor är ett hot mot folkhälsan. Det finns även dieter som är ett hot mot miljön.

I medier, där livsmedelskunder och patienter inhämtar stora delar av sin kunskap, handlar budskapen om så kallad hälsosam mat primärt om viktminskning och inte om att uppnå en god hälsa på lite längre sikt. De budskap som förmedlas pekar åt olika håll och inger snarare en förvirrande än klargörande bild.

Detta var för sig, och i ännu högre grad tillsammans, visar tydligt att Sverige behöver ett krafttag för att lyfta sambandet mellan mat och hälsa. Vårt förslag är att:

ANNONS

  1. Ta fram en nationell strategi för hur goda matvanor skapas – en parlamentarisk överenskommelse är nödvändig.

  1. Verka för att industrin och akademin i samverkan bidrar till ett bättre kunskapsläge, byggt på evidens med en tydlig och standardiserad transparens i forskningen – med syfte att uppnå hög trovärdighet och undanröja eventuella jävsförhållanden.

  1. Säkerställa tillräcklig kunskap för vårdpersonal kring sambandet mellan mat och hälsa.

  1. Prioritera forskning om intervention – för att studera hur olika livsstilsfaktorer kan förbättra hälsan.

Beslut på högsta nivå

Vi vill se konkreta politiska beslut på högsta nivå, med förslag på åtgärder för alla nivåer i samhället. Vi talar om förskolematen, skolmaten, skolidrotten, fler cykelbanor, strukturerad hälsorådgivning och hälsosam mat på restauranger och i livsmedelsbutiker.

Hälften av Sveriges befolkning lider av övervikt. Folkhälsofrågor är inte tillräckligt prioriterade i dag. Det krävs därför ett tydligt politiskt ledarskap nu – för att inte förlora en hel generation svenskar.

Sineva Ribeiro

ordförande Vårdförbundet

Elisabet Rothenberg

ordförande Dietisternas Riksförbund

Björn Zackrisson

affärsområdeschef Praktikertjänst

Varannan människa i Sverige dör av hjärt- och kärlsjukdomar. Under de senaste 20 åren har andelen överviktiga och feta i befolkningen fördubblats och i dag är nästan 50 procent i Sverige överviktiga (BMI över 25).

Folkhälsoinstitutet bedömer att sjukvård och produktionsbortfall orsakade av dåliga matvanor uppgår till 17,9 miljarder per år.

ANNONS