Det senaste året har präglats av protester runt om i världen: i Kairo, Madrid, och New York har hundratusentals människor samlats på gator och torg för att kräva inflytande och makt över sina liv och samhällen. Genom nätet har de spridda lokala protesterna växelvis kunnat inspirera varandra och vävas samman till något av en global rörelse. En rörelse för vad?
Protesterna bottnar i världssamfundets demokratiska underskott. Eller som Greklands förre premiärminister George Papandreou uttryckte det en månad efter sin avgång i höstas: ”Vi har nu en demokratisk utmaning över hela världen, eftersom vi har en globaliserande ekonomi men våra institutioner är nationella.” Papandreou vet allt för väl efter att ha försökt medla mellan IMF:s krav på åtstramande sparprogram och det grekiska folkets krav på välfärd.
Demokratiskt underskott
Problemet med det demokratiska underskottet på global nivå är därför inte bara oförmågan att hantera finanskris, klimathot och vapenspridning. Det är skrämmande i sig. Men hela demokratibegreppet riskerar att mista sin trovärdighet när valda församlingar på nationell nivå i slutändan har ytterst begränsat inflytande över politiken.
Ytterligare ett exempel på denna obalans är hur avtalet mot varumärkesförfalskning, ACTA, har formats. I en interpellationsdebatt (17/2) frågar Jens Holm (retoriskt) Beatrice Ask varför förhandlingarna inte förts i exempelvis WTO, utan i slutna rum med bara de rikaste ländernas och de multinationella företagens företrädare närvarande. Justitieministerns svar blev då att det hade man försökt. Men då det inte gick att komma överens så fick man göra så här i stället. Ett avtal som berör sju miljarder människors vardag kan alltså förhandlas fram utan någon demokratisk insyn i processen!
Globalt parlament
”Därför behöver vi verka för demokratiseringen av globaliseringen, innan globaliseringen förstör grunderna för nationell och internationell demokrati”. Så sa FN:s tidigare generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali i samband med att kampanjen för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN (UNPA-kampanjen) lanserades 2007.
Ett globalt samhälle behöver globala regler. Globala regler behöver globala lagstiftare, som behöver väljas och stå till svars globalt. Kort sagt: Världen behöver ett globalt parlament. Det är en lång väg dit. Därför måste vi nu börja röra oss i rätt riktning. Ett första steg är att upprätta en rådgivande parlamentarisk församling inom FN (UNPA) med representanter från medlemsländerna. Det är vad UNPA-kampanjen vill.
Stort stöd för kampanjen
UNPA-kampanjen stöds nu av 793 sittande parlamentariker från 102 länder och av personligheter som före detta generaldirektören för WTO, Mike Moore, Irlands president, Michael D Higgins och nobelpristagaren i litteratur 1999, Günter Grass. Det har dessutom antagits resolutioner till stöd för UNPA i demokratiska församlingar som Europaparlamentet, det kanadensiska underhuset och den argentinska senaten.
Vi står nu vid ett vägskäl. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har så många av världens länder och jordens invånare tagit ställning för demokrati. Samtidigt finns det i nuläget inget demokratiskt inflytande på den nivå som i dag betyder mest och som samtidigt är en förutsättning för verklig demokrati lokalt. Låt oss gå demokratins väg. Låt detta bli vårt konstruktiva förslag för ett mer hållbart globalt samhälle och en uppmaning till oss alla och var och en: Demokratisera Wall Street!
Petter Ölmunger
nationell samordnare för UNPA-kampanjen i Sverige www.unpacampaign.org
2007 lanserade ett globalt nätverk av lagstiftare och Non-govermental organizations, NGO, ”Kampanjen för upprättandet av en parlamentarisk församling inom FN” (UNPA-kampanjen).
Kampanjens appell har signerats av omkring 1 000 nuvarande eller tidigare parlamentariker från över 100 länder, av hundratals FN-tjänstemän, Nobelpristagare och professorer. Resolutioner till stöd för ett UNPA har tagits i bland annat Europarådet och Europaparlamentet.
Kampanjens sekretariat har sitt säte i Berlin och leds av Kommittén för ett demokratiskt FN (kdun.org).