I en ny utredning föreslås viktiga åtgärder för att komma åt skadlig näthandel med alkohol. Men några kryphål återstår att täppa till, skriver Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet.
E-handeln med alkohol och Jörgen Hettnes utredning som presenterades den 9/7 illustrerar en ny fas i en gammal motsättning mellan enskilda kommersiella intressen och det kollektiva intresset att begränsa alkoholens negativa effekter.
Senare års alkoholforskning, såväl sociologisk, psykologisk som neurobiologisk, stärker skälen för en restriktiv reglering av alkoholen. Information och marknadsföring av alkohol, liksom ökad tillgänglighet, triggar hos genetiskt och fysiologiskt sårbara konsumenter, i högre grad än för normalkonsumenter, ett starkt alkoholbegär och ökad risk för skadligt drickande. Utan aktiv alkoholpolitik drabbas den mer sårbara konsumenten av den mindre sårbara konsumentens vanor.
Detta är ett starkt skäl för att begränsa alkoholens tillgänglighet i allmänhet och att förbjuda all form av alkoholreklam i synnerhet.
Effekter på andra än den som dricker, så kallad tredje part, är också ett starkt argument för restriktioner. Att dricka alkohol, och i synnerhet att berusa sig, är i ett upplyst samhälle inte den enskildes ensak. Dels finns de välkända konsekvenserna för människor i alkoholkonsumentens omgivning, bland annat i form av trafikolyckor, våldsbrott och fosterskador, dels leder storkonsumentens drickande till kostnader som får bäras av det omgivande samhället.
Tillgänglighet ökar användningen
Den sammanfattande slutsatsen av internationell alkoholforskning är – inte överraskande – att ekonomins lagar också gäller för alkohol. Ökad tillgänglighet, mer marknadsföring och lägre pris innebär högre konsumtion och mer skador.
Det enskilt viktigaste alkoholpolitiska instrumentet som reglerar den fysiska tillgängligheten i Sverige är Systembolagets detaljhandelsmonopol. Såväl svensk som internationell monopolforskning finner otvetydigt att statliga icke-vinstdrivande monopol minskar såväl konsumtion som alkoholskador.
Det är därför anmärkningsvärt att det återkommande lanseras förslag som undergräver Systembolagets monopol och som på sikt skulle kunna leda till dess avskaffande. Den nu aktuella frågan om e-handel med alkohol är ett allvarligt hot mot den solidariska alkoholpolitiken.
Privat handel skadlig
Att privatpersoner har möjlighet att fritt importera alkohol för personligt bruk är inte så mycket att orda om. Problemet har varit den stora grupp av kommersiella aktörer som vuxit upp och som nu i praktiken bedriver detaljhandel med alkohol. De har kunnat utnyttja en otydlig lagstiftning som inte hängt med när nya försäljningskanaler har uppstått. Detta är skadligt av två skäl. Om det i Sverige i själva verket finns ett stort antal företag som bedriver detaljhandel med alkohol försvagas det EU-rättsliga motivet för Systembolagets monopol. Därtill undergrävs legitimiteten för alkoholmonopolet när ett antal företag beskriver sig som konkurrenter till Systembolaget.
Det är därför mycket positivt att Hettnes utredning kommer med en rad förslag för att bromsa utvecklingen. Till exempel att förbjuda kommersiellt främjande av nätalkohol och att tydliggöra att det bara är transportörer som får hantera privatimporterad alkohol i Sverige. Det skulle stoppa alla de verksamheter som i dag har vuxit fram i Sverige som en förtäckt detaljhandel. Till exempel så kallade vinklubbar och försäljning och leverans genom livsmedelshandlare på nätet.
Även utländska säljare bör omfattas
Men utredningens förslag om att utländska säljare inte omfattas av förbudet mot kommersiellt främjande är mindre lyckat. Om utländska företag får en i lagen uttrycklig rätt att anlita svenska företag för marknadsföring och främjande av sin försäljning kommer detta att undergräva just det som utredningen i övrigt försöker uppnå. Nätvinhandlarnas branschorganisation utropade redan samma dag som utredningen presenterades att försäljning och marknadsföring av alkohol kan även fortsättningsvis bedrivas på samma sätt som i dag. Det tyder på att förslaget bör skärpas ytterligare. En möjlighet är att utgå från det främjandeförbud som finns i lotterilagen som förhindrar att lotterianordnare utan svenska tillstånd marknadsför sig i Sverige.
Alkoholreklam blir också i det här sammanhanget en huvudfråga. Parallellt med den ökade näthandeln har också marknadsföringen av alkohol ökat. Det har blivit allt vanligare med lockerbjudanden i form av fri frakt, mängdrabatter eller priserbjudanden. På fyra år har alkoholreklamen mer än fördubblats, och kostnaderna ökat till över en miljard kronor brutto om året. Detta rimmar illa med syftet med den restriktiva alkoholpolitiken. I stället bör all marknadsföring av alkohol i Sverige förbjudas.
Sven Andréasson
Professor isocialmedicin,Karolinska institutet
Ordförande,Alkoholpolitiskt forum
Jörgen Hettne utsågs i februari av regeringen till utredare med uppdrag att göra en översyn av relevanta delar för e-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument.
Utredningen "Privat införsel av alkoholdrycker, Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik" (SOU 2014:58) presenterades för regeringen den 9 juli.
