Ordet rolig betydde ’lugn’ i svenskan för 200 år sedan, precis som det fortfarande gör i danska och norska. Och det är ju den äldre betydelsen som lever kvar i orolig. Detta är ett intressant faktum, men det vore väldigt konstigt om vi i dag skulle envisas med att använda ordet i den gamla betydelsen: ”Vi hade en rolig helg, vi gjorde absolut ingenting”.
Eller varför inte säga: ”Vi hade en hemsk kväll, vi satt och tittade på teve.” Här väntar man sig onekligen att nästa mening ska introducera något skräckinjagande. Men ursprungsbetydelsen i hemsk är faktiskt ’hemmavid”. När vi talar om inhemsk produktion, använder vi hemsk i den äldre betydelsen. Ordet hemsk har genomgått en betydelseförändring på ungefär följande sätt: hemmavid>avvikande>konstig>otäck. Det är svårt att tänka sig någon väg tillbaka.
Ordet rolig har förändrat betydelsen ungefär så här: lugn>angenäm>trevlig>kul. Inte heller här finns det någon väg tillbaka.
När de som är under 30 säger grym, menar de nästan alltid ’bra’, mer sällan ’ond’, som ju är den betydelse vi äldre växte upp med. I detta fall lever båda betydelserna vidare. Men, hur länge? Den intressanta frågan är om och när skribenter slutar använda grym i den gamla betydelsen. Misstanken att ordet missförstås kan göra att man undviker det.
En del retar sig på att man säger att ett evenemang går av stapeln en speciell dag. Invändningen motiveras med att uttrycket ”egentligen betyder” att ett nybyggt fartyg glider av stapelbädden. Enligt resonemanget kan enbart sjösättningar gå av stapeln. Det enda rimliga är väl att vi fortsätter använda uttrycket som en synonym till äga rum, vilket naturligtvis inte hindrar att det kan vara kul att känna till uttryckets ursprung.
När man möter en fras som ”ordet betyder egentligen”, bör man fundera på varför detta sägs. Är det ett argument för något, och i så fall för vad?
Om ordet advent läste jag att det ”egentligen betyder ankomst”. Ja, det är ursprungsbetydelsen, men den aktuella och egentliga betydelsen är den period på fyra veckor som föregår julen – en period som omväxlande kan associeras med kyrkoåret och Jesu födelse (ankomst) eller med julstök och adventskalendrar.
Detta är vad ordet betyder eftersom det är just så vi använder det. Språkbruket avslöjar ordens betydelse, inte etymologin.
Lars-Gunnar Andersson
Professor i modern svenska vid Göteborgs universitet
Mejla din språkfråga till lars-gunnar.andersson@svenska.gu.se