Genom konsekventa och politiska beslut har luftföroreningarna i Göteborg minskat dramatiskt jämfört med 1960-talet. Samtidigt har kunskapen om ohälsoeffekter vid låga nivåer ökat och nya metoder gör det möjligt att beräkna den sjuklighet och dödlighet, som orsakas av smutsig utomhusluft. Arbetet med att förbättra luften måste fortsätta - det spar liv och ökar livskvaliteten.
Under de senaste fem åren har ny kunskap kommit fram som visar att även ganska måttliga luftföroreningshalter, särskilt av partiklar, ökar risken för hjärt- och lungsjukdomar. För partiklar är fordonstrafik en huvudkälla.
Andra lokala källor som uppmärksammats under senare år är sjöfartens utsläpp, vedeldning i icke miljögodkända pannor och kaminer samt uppvirvlingen av vägdamm efter sandning och slitage från vägbanor och däck. Vidare sprids en stor del av luftföroreningar till Göteborg med vindar från kontinenten.
Inom ramen för EU-projektet APHEIS har flera studier publicerats där bland annat luftföroreningarnas hälsoeffekter i 26 europeiska städer beräknats.
För Göteborg har forskarna beräknat vilken förbättring av människors hälsa som kan uppnås om halten partiklar (PM10) minskar med fem mikrogram per kubikmeter. En sådan minskning motsvarar omkring en tredjedel av nuvarande nivå och merparten av lokala utsläpp.
Det skulle medföra att:
antalet förtida dödsfall skulle minska med cirka 80 per år
antalet sjukhusinläggningar i hjärt- och lungsjukdom skulle minska med minst 20 per år
personer med astma och annan lungsjukdom mår bättre.
Antalet extra dödsfall av smutsig luft kan jämföras med att färre än tio personer dör i trafikolyckor varje år i Göteborg.
På uppdrag av EU har Världshälsoorganisationen WHO publicerat ett omfattande dokument där man studerat luftföroreningarnas effekter på barns hälsa. Luftföroreningshalter som är typiska för många europeiska städer ökar risken för död i lungsjukdom under spädbarnsåren. Luftföroreningar försämrar också lungornas tillväxt och funktion med lägre lungvolymer i tonåren.
Enligt WHO finns också ett samband mellan luftföroreningar och försämring av astmasjukdom och luftrörskatarr hos barn. Däremot finns inga bevis för samband mellan måttliga luftföroreningshalter och cancer i barndomen.
Samtidigt exponering
Expertgruppen pekar också på de negativa effekterna av samtidig exponering för tobaksrök eller andra luftföroreningar i inomhusmiljön.
Sammanfattningvis rekommenderar denna grupp av världsledande forskare inom epidemiologi, toxikologi och miljömedicin att barns exponering för luftföroreningar reduceras, särskilt med avseende på utsläpp från motorfordon.
Vi vill också lyfta fram en artikel som nyligen publicerades i Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio. I denna artikel utgår forskarna från exponeringen för partiklar (PM10 och PM2,5) och beräknar dödligheten av sådana partiklar.
Man redovisar flera osäkra faktorer men slutsatserna är att:
Antalet förtida dödsfall i hela Sverige på grund av långväga intransport av partiklar uppgår till cirka 3 500 per år och medför en förkortad livslängd med cirka sju månader.
Lokala källor medför ytterligare cirka 1 800 förtida dödsfall per år och en livslängdsförlust med cirka två månader.
Således redovisar de senaste studierna att omkring 5 000 människor (900 i Västra Götalandsregionen) dör i förtid varje år i Sverige på grund av partiklar i luften.
Som jämförelse kan nämnas att 6 500 människor per år dör i förtid på grund av att de är tobaksrökare, 5 000 på grund av alkoholrelaterade sjukdomar, 1 500 dör i självmord, mindre än 500 dör i förtid i trafiken, 400 dör i förtid på grund av exponering för radon i inomhusluften.
Vår slutsats är att trots tidigare insatser utgör luftföroreningar i dagens luftföroreningshalter i Göteborg ett allvarligt hot mot folkhälsan och en viktig orsak till förtidig död.
I Göteborg under 1960-talet var årsmedelhalten av svaveldioxid ofta 100 mikrogram per kubikmeter och särskilt under vintermånaderna var halterna höga. Genom politiska beslut - ofta genomförda före motsvarande beslut på nationell nivå - reglerades svavelinnehållet i oljan för till exempel bostadsuppvärmning.
Samtidigt påbörjades uppbyggandet av fjärrvärmesystemet, som i dag omfattar stora delar av Göteborg och som också möjliggör energiåtervinning. Åtgärderna medförde en kraftig minskning av svaveldioxidhalten i luften i Göteborg - i dag mindre än en tiondel av tidigare nivå.
För att minska utsläppen från fordonstrafiken införde riksdagen år 1989 strängare krav på nya personbilars avgaser, vilket i praktiken innebar katalytisk avgasrening med minskade utsläpp av kväveoxider. Snart utökades kraven till även tyngre fordon. År 1996 infördes en miljözon i centrala Göteborg, i Stockholms innerstad och i Malmö, vilket begränsar trafiken med bussar och tunga fordon över en viss ålder (åtta år) och med utsläpp över vissa nivåer. Halten av kväveoxider har dock inte minskat, bland annat för att trafikarbetet ökar med ett par procent varje år.
Både samhälleliga och individuella beslut krävs för att minska den enskildes och andra göteborgares exponering för luftföroreningar. Därför är det också naturligt att uppmana alla att medverka i arbetet för en förbättrad situation.
Till beslutsfattare på alla nivåer och alla göteborgare:
Öka kollektivtrafikens attraktionskraft.
Upphandla varutransportsystem som minskar utsläppen.
Vidta åtgärder mot utsläppen från sjöfart, icke miljögodkända vedpannor och damm på vägbanorna.
Åk spårvagn, buss eller tåg när det är för långt för att gå eller cykla.
Använd bilen i sista hand.
Per Haglind
Stadsläkare, docent, Göteborg
Lars Barregård
Överläkare, professor, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum