Dags gå från ord till handling med skolan

ANNONS
|

Den nya regeringen aviserar nu tydligt att staten ska ta ett fastare grepp om skolan. Det betyder att man tar fortsatta steg på den väg som rikspolitikerna inledde för snart tio år sedan. Då blev det uppenbart, för den som var någorlunda insatt, att skolan var på väg åt fel håll.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har gett besked om en nationell samling för skolan där det ingår att tre miljarder kronor ur statsbudgeten 2016 ska gå till höjda lärarlöner. Regeringen vill också öka personaltätheten på lågstadiet och ger statsbidrag till mer personal. Dessutom ska Skolverket från och med i vår få möjligheten att gå in i svaga skolor för att styra upp verksamheten.

ANNONS

Klarar inte uppdraget

Det är bra att staten tar steg framåt också med denna regerings skolpolitik. Risken är dock att man vaknat för sent och gör för litet. Flera studier och undersökningar har konstaterat att en kunskapsnedgång pågått i svensk skola under lång tid.

Det står i öppen dager att skolans huvudmän inte har klarat uppdraget. Ansvariga från Sveriges Kommuner och Landsting medger nu till och med offentligt att en tredjedel av kommunerna inte tagit sitt ansvar för styrning och utveckling av skolan.

De stora skolpolitiska reformerna från 1990-talet har haft stora negativa konsekvenser för samhället, skolan, lärarna, och inte minst, eleverna. Staten bär det övergripande ansvaret för detta, genom att ha avhänt sig ansvaret för skolan. Detta ansvar börjar staten försöka ta tillbaka nu, sent omsider, när det är övertydligt att decentralisering och avreglering (på bekostnad av likvärdighet och professionell frihet) inte lyckats.

Enligt Pisa är Sverige det land i västvärlden som haft den värsta resan sedan år 2000, både vad gäller likvärdighet och kunskapsresultat. Sverige är ett extremt exempel.

Oavsett om man anser att kommunaliseringen var rätt eller fel när det begav sig, ser vi nu att skolan behöver en modern och mer tidsenlig styrning. Det handlar om att centralisera förutsättningarna för undervisningen, samtidigt som man på riktigt decentraliserar själva undervisningsutförandet till professionen.

ANNONS

Särskilt förödande

Trots hårt motstånd från Lärarnas Riksförbund har lärarkåren fått se sig tillbakapressade under många år med mindre professionellt friutrymme, försämrade villkor, mer kontroll, mindre fortbildning och mindre tid till för- och efterarbete av undervisning, samt mer administration och som en följd av allt detta en minskad status. Det är särskilt förödande att läraryrket halkat neråt då vi vet att det är just läraren som, med rätt förutsättningar och rätt stöd, är den som gör skillnad. De senaste åren ser vi en början till förändring, men det är lång väg kvar att vandra.

Vi måste tänka om och tänka rätt. Staten kan inte lappa och laga i ett system som i grunden är fel. Detta är både landets lärare och skolledare eniga om. Landets skolledare är numera än mer skeptiska till dagens system än lärarna. Det visar en stor undersökning från Sveriges skolledarförbund där 2 500 skolledare svarade i undersökningen.

Vi uppmanar nu regeringen och oppositionspartierna att samarbeta för att vända kunskapsutvecklingen i den svenska skolan. Följande hoppas jag Gustav Fridolin inser måste göras:

  1. Ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan. Vi behöver se ett ökat ansvar för att säkra resurserna till skolan.

  1. Staten måste garantera en likvärdig skola. Resurserna måste användas förnuftigt i varje del genom hela utbildningskedjan. Det förutsätter att någon har övergripande ansvar för systemet.

  1. Ökat professionellt mandat och ansvar för lärare och rektorer. Vi är beredda att ta vårt professionella ansvar. Samtidigt som en del av ansvaret för skolan – finansiering och styrning – i ökad grad bör tas över av staten, behövs en verklig decentralisering så att professionerna i skolan får ökat utrymme.

Varje dag som går är en förlorad dag för de elever som inte får den skolgång vi skulle kunna ha möjlighet att ge dem. Det krävs en rejäl statlig satsning på att vända kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten i den svenska skolan.

ANNONS

Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund

ANNONS