Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
max andersson0005
Den djupa krisen inom EU är samtidigt ett gyllene tillfälle till förändring. Låt oss använda 60-årsjubiléet för att börja diskutera en genomgripande reform av EU, skriver Max Andersson (MP).

Dags att reformera EU från grunden

EU fyller 60 år men festen överskuggas av en djup kris. Det är dags att reformera unionen från grunden, skriver EU-parlamentariker Max Andersson (MP).

Inför EU:s 60-årsjubileum har EU-kommissionen presenterat en vitbok med olika scenarier för unionens framtid. Ett av dem har vi hört många gånger förr: mer överstatlighet, nya institutioner, egen skatt, samordnad utrikes- och säkerhetspolitik, gemensamt försvar och på sikt en europeisk superstat. Men samtidigt verkar en tillnyktring vara på gång i spåren efter Brexit. I kommissionens vitbok finns några alternativ som talar om mindre makt till EU och om flexibla mellanstatliga samarbeten.

Ett av förslagen är att EU ska göra färre saker, men mer effektivt. Det är lovande att kommissionen nu faktiskt talar om att flytta ner makt till medlemsländerna. En sådan decentralisering har jag arbetat för länge. Jordbrukspolitiken kan i större utsträckning skötas nationellt. Det är inte rimligt att föreningar på den svenska landsbygden skall behöva söka och redovisa små regionalpolitiska projekt hos byråkrater i Bryssel. Kommuner skall kunna köpa mat med svensk miljö- och djurskyddskvalitet till sina skolor. Jag vill också att EU-länder skall ha juridisk rätt att stå utanför euron och att det skall finnas former för att lämna valutaunionen.

Globalisering även positivt

Samtidigt behövs ett internationellt samarbete. Extremhögerns och Donald Trumps idéer om att återgå till stängda nationalstater är dömda att misslyckas. Man kan vara kritisk till delar av globaliseringen, men den innebär också mycket positivt. Vi studerar utomlands och konsumerar varor och tjänster från hela världen. Miljö, flyktingar, skatteflykt är exempel på några områden som kräver samarbete över gränserna.

Ett av vitbokens scenarier öppnar upp för grupper av länder att samarbeta om reformer även om inte alla medlemsländer är överens. I den tyska och franska akademiska debatten hörs nu också liknande röster om ett flexibelt EU som en tredje väg mellan storslagna superstatsvisioner och bakåtsträvande nationalism. Nobelpristagaren Joseph Stiglitz har också föreslagit en ”flexibel euro” där länder som Grekland i praktiken kan justera sin valutakurs inom ramen för valutasamarbetet.

Bra med flexibla samarbeten

Jag är positiv till flexibla samarbeten. Det är rimligt att grupper av länder inom EU kan gå samman om till exempel system för tågbokning, minimilöner, Tobinskatt och regler mot skatteparadis. Det finns redan sådana möjligheter, men det kan utökas. Däremot är jag kritisk till idén om ett ”EU i olika hastigheter.” Detta förknippas ofta med att kärnländerna går ihop till en stat som andra sedan skall ansluta sig till. Om några länder vill bygga en superstat bör det ske utanför EU-samarbetets ram.

Samtidigt som vi skapar ett flexibelt EU måste vi göra det mer öppet och demokratiskt. I avsaknad av en utvecklad europeisk medial offentlighet sker det mest demokratiska samtalet i länder och regioner. EU bör därför reformeras underifrån med ett avgörande inflytande från regionala och nationella parlament.

EU måste ta Brexit som en väckarklocka. Folkomröstningen i Storbritannien är ytterst en reaktion på EU:s problem: den dysfunktionella valutaunionen, oförmågan att hantera flyktingströmmarna och tendensen att prioritera storföretags intressen före miljö och social rättvisa. Men den djupa krisen är samtidigt ett gyllene tillfälle till förändring. Låt oss använda 60-årsjubiléet för att börja diskutera en genomgripande reform av EU.

Max Andersson (MP)

EU-parlamentariker

Se mer från - Debatt: EU 60 år
Mest läst