Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
visualiseringsbord_1
Karlastaden är det enda område som fullt ut planerats med den befolkningstäthet som behövs för att göra blandstadens gator levande och ge dess verksamheter ett lokalt kundunderlag, skriver Yimby Göteborg.

Dags att hela Göteborg i nya översiktsplanen

Göteborgs stad har försökt att slå in på en ny väg med förtätning, blandning av funktioner och attraktiva stadsrum. Men lyckas bara i ett fåtal fall. Vad som nu behövs i den nya översiktsplan som tas fram är naturliga huvudstråk som måste till för att staden ska hållas samman, skriver Yimby Göteborg.

Göteborg är en av Europas mest utglesade städer. Miljonprogrammets folkomflyttningar till periferin har fortsatt till kranskommunernas villamattor för att i dag befästas i en regionstrategi för långväga pendling. Den höga andelen bilresor och de stora motorvägsmoten har kommit med inpendlarna och resulterat i det välförtjänta epitet Europas Los Angeles.

Göteborgs stad har försökt att slå in på en ny väg med förtätning, blandning av funktioner och attraktiva stadsrum, vilka har varit ledorden i den nuvarande översiktsplanen från 2009. Snart tio år senare ser vi tendenser till att detta skulle kunna bli verklighet i ett fåtal planer. Men ambitionsnivån faller snabbt med avståndet från Gustav Adolfs Torg, och projekten i jubileumssatsningen BoStad2021 är ofta otillfredsställande. Sernekes Karlastaden är det enda område som fullt ut planerats med den befolkningstäthet som behövs för att göra blandstadens gator levande och ge dess verksamheter ett lokalt kundunderlag.

Generalplan saknas

Ett problem i planeringen är avsaknad av en generalplan för gatustrukturen som ska binda ihop vår fragmenterade stad. Det kan exempelvis leda till att framtidens Lindholmsallé inte hänger ihop när de som planerar Lindholmen lägger den i ett sydligt läge och de som planerar Frihamnen skjuter den mot norr. När de olika delprojekten arbetar utan en övergripande ram skapas isolerade bostadsenklaver snarare än en sammanhängande stad. Problemen hopar sig och på frågan från Trafikverket om Göteborgs stad vill placera byggnader ovanpå Västlänken i Gullbergsvass följer tystnad. Det saknas en konkret plan för att kunna nyttja investeringens fulla potential.

Snart startar arbetet med en ny översiktsplan som ska ge framtidens ramar för hur Göteborg ska utvecklas. Det är hög tid att lämna den nuvarande planens fluffiga formuleringar och otydliga illustrationer, med lika många tolkningar som intressenter, till förmån för konkret planering med grundläggande kvantitativa mål och tydliga streck på kartan.

Som i Kungsladugård

Översiktsplanen bör ta sin utgångspunkt i FN:s boende- och bosättningsorgans principer för en hållbar stadsutveckling*. De anger till exempel en minsta boendetäthet inom en stadsdel om 150 invånare per hektar (som Kungsladugård runt Mariaplan), och att minst 40 procent av golvytan bör vara vikt för verksamheter. Dessa kriterier ses som nödvändiga (men inte tillräckliga) för en väl fungerande stad.

Stadsbyggnadskontorets Lukas Memborn och Josefin Westerlund har redan gjort grovarbetet med att ta fram en stadsplan för Göteborg. De har studerat äldre planer från tiden då planeringen över stora områden avgjordes i stadsplanetävlingar och med en stadsingenjör som hade slutligt helhetsansvar för giftermålet mellan geometri, funktion och ekonomisk genomförbarhet. Starka intuitiva stråk som fastställdes i tydliga gaturegleringar var en självklarhet. Omtyckta stadsdelar som Vasastaden, Linnéstaden, Kvillestaden, Majorna och Kungsladugård planerades på detta sätt.

Memborn och Westerlund har utgått från dessa stadsplaner och med hänsyn till dagens befintliga bebyggelse sammanställt en konkret plan för hela centrala Göteborg. Framförallt har deras plan lyft fram de naturliga huvudstråk som måste till för att staden ska hållas samman. Låt deras fantastiska arbete bli vägledande.

Utgå från FN:s principer

Vi uppmanar därför stadens politiker att ge stadsbyggnadskontoret ett tydligt uppdrag att i översiktsplanen utgå från FN:s principer, samt att konkretisera den övergripande gatustrukturen. Inte minst behöver huvudstråken sättas med tydliga streck i högupplösta kartor. Då har vi också en möjlighet att involvera medborgarna i en konkret diskussion om stadens utveckling som helhet, i stället för att fastna i infekterade detaljer i var och varannan liten detaljplaneprocess.

Finns väl en bra och tydlig översiktsplan är vi rustade att möta framtiden och att äntligen nå Vision Älvstadens mål om att hela staden.

Patrik Höstmad

docent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, samordnare för Yimby Göteborg

Alvar Palm

doktor i industriell miljöekonomi, samordnare för Yimby Göteborg

Pär Johansson

forskarassistent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, samordnare för Yimby Göteborg

Annette Vejen Tellevi

arkitekt MAA, samordnare för Yimby Göteborg

 

Fotnot: * UN-Habitat, 2014. A new strategy of sustainable neighbourhood planning: Five principles.

 

Debattörerna:

Se mer från - Debatt: Stadsplanering
Mest läst