Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Många vill vara med och utvinna den arktiska oljan. Men riskerna är mycket stora. Det visar bland annat grundstötningen av den Shell-ägda oljeriggen utanför Alaska i januari, skriver debattörerna.

Carl Bildt på fel sida i slaget om den arktiska oljan

En överväldigande majoritet av svenskarna är emot oljeutvinning i Arktis. Ändå har Carl Bildt under sina två år som ordförande i Arktiska rådet inte gjort något för att hindra oljekapplöpningen. Den tandlösa överenskommelse som Carl Bildt tagit fram om hur miljökonsekvenserna ska hanteras vid oljeutvinning i Arktis kommer att underlätta, snarare än försvåra, etablering av riskabel oljeutvinning i regionen, skriver Greenpeace.

Ingen annanstans syns klimatförändringarna så väl som i Arktis. 80 procent av havsisens volym har försvunnit på 30 år och tidigare orörda områden har öppnats upp. Nu har oljebolagen startat en kapplöpning för att ta upp Arktis olja. De vill borra efter olja i isfyllda vatten, trots att det inte finns någon metod för att sanera olja från is. Shell startade sin oljeborrning i arktiska Alaska förra sommaren men har efter en rad missöden, som när bolagets oljerigg gick på grund, tvingats avbryta sina planer. Statoil och de flesta andra stora oljebolag har licenser för att borra i isfyllda vatten över hela Arktis.

I två år har Sverige och utrikesminister Carl Bildt (M) varit ordförande i Arktiska rådet, det enda organ som kan besluta om bindande avtal för hela Arktis. Carl Bildt har som ordförande kunnat bestämma över vad som diskuteras på rådets möten. Tyvärr har han inte kritiserat den pågående oljekapplöpningen, och inte heller initierat en diskussion om nödvändiga begränsningar av ny oljeutvinning i regionen. Detta trots att det är oförenligt att ta upp mer olja i Arktis om Sveriges, EU:s och FN:s mål om att begränsa klimatförändringarna till maximalt två grader ska kunna nås.

Tandlös överenskommelse

I stället har Arktiska rådet under ledning av Carl Bildt tagit fram en tandlös överenskommelse för att hantera miljökonsekvenserna vid oljeutvinning i Arktis. En överenskommelse som snarare underlättar än försvårar etablering av riskabel utvinning av olja i regionen. Den lider av en total avsaknad av konkreta åtgärder, minimikrav och standarder gällande utrustning och infrastruktur i samband med oljeborrning.

När den undertecknas på Arktiska rådets möte i Kiruna den 15 maj kommer Carl Bildt att försöka föra fram den som en stor framgång och ett skydd för den arktiska miljön, vilket den inte är.

Vi presenterar i dag en undersökning som visar att den av Sverige förda politiken i Arktiska rådet inte har stöd hos allmänheten. Av den opinionsundersökning vi beställt från Sifo framgår att 83 procent av svenskarna anser att Sverige ska arbeta för att stoppa oljeborrning i Arktis (telefonintervjuer, 1 000 personer). Av de rödgröna partiernas och alliansens väljare vill 88 procent respektive 80 procent se ett stopp för oljeborrning i Arktis. Stödet för ett oljestopp hos Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är nästan totalt – 98 procent respektive 97 procent. Men det är också stort hos Moderaternas väljare, 78 procent.

För ett generellt förbud

Svenskarna är även beredda att agera som medvetna konsumenter mot arktisk olja. Hela 84 procent av alla tillfrågade, och 83 procent av Moderaternas väljare, svarar att de kan tänka sig välja bort bränsle som kommer från olja i Arktis.

Vår enkätundersökning bland riksdagspartierna, där vi fått in svar från alla partiers miljöpolitiska talespersoner utom Sverigedemokraternas, visar också att en majoritet av dessa är för införande av ett generellt förbud mot oljeborrning i Arktis. Alla partier, utom Moderaterna, vill se någon form av förbud mot oljeborrning i regionen. Att riksdagsmajoritetens åsikt inte alls avspeglas i Sveriges Arktisstrategi beror på att riksdagen fick den presenterad för sig av Carl Bildt så sent som tolv dagar innan ordförandeskapet startade, utan att kunna göra några ändringar i den.

Allvarligt är att den politik Sverige drivit i Arktiska rådet strider direkt mot antagna klimatmål. Internationella Energiorganet IEA bedömer att högst en tredjedel av de redan bevisade reserverna av fossil energi kan användas om vi ska klara av att begränsa klimatförändringarna till maximalt två grader.

Enligt forskning från Potsdam Institute for Climate Impact Research kan endast 20 procent av världens bevisade fossila reserver användas om vi ska ha 80 procents chans att klara av tvågradersmålet. Därför är det oförenligt att klara målet och samtidigt acceptera ny oljeborrning.

Tänk om!

Vi uppmanar nu Moderaterna att tänka om sin politik. Inför Arktiska rådets möte i Kiruna bör statsminister Fredrik Reinfeldt se till att Sverige agerar ansvarsfullt genom att:

* Verka för att stoppa ny oljeborrning i Arktis, framför allt i isfyllda vatten där en oljeolycka inte kan saneras.

* Kräva att överenskommelsen för att hantera miljökonsekvenserna av oljeborrning i Arktis kraftigt förbättras med höga krav på säkerhet i samband med en eventuell oljeolycka.

* Verka för att området runt Nordpolen ska skyddas som en fristad för miljön där ingen industriell exploatering får ske.

Greenpeace kampanj för att skydda Arktis har på mindre än ett år fått stöd av tre miljoner människor. Det visar att människor från hela världen bryr sig om Arktis. Sveriges riksdag, svenskarna och Moderaternas väljare vill ha en politik som värnar miljön före oljeintressen i Arktis. Det är dags för Moderaterna att lyssna på opinionen och för statsministern att ta ansvar i denna för klimatet viktiga fråga.

Annika Jacobson

chef för Greenpeace i Sverige

Therese Jacobson

Arktisexpert, Greenpeace

Bild - 2
Annika Jacobson, chef för Greenpeace i SverigeTherese Jacobson, Arktisexpert, Greenpeace
Bild - 3
Mest läst