ordförande Byggnads
I årets budgetproposition är regeringen tydlig med de bostadspolitiska målen och de utmaningar man står inför för att nå målen. I propositioner sägs att Sverige behöver en långsiktigt och hållbar bostadspolitik för alla. Det konstateras samtidigt att bostadsbristen drabbar unga, nyanlända och hushåll med låga inkomster och att det därför behövs byggas fler än 710 000 bostäder till 2025.
Det positiva är att den nuvarande regeringen har bostadspolitiska ambitioner, till skillnad mot tidigare regeringar, som överlät lösningarna till marknaden och en tjock plånbok. Samtidigt måste konstateras att den nuvarande regeringen har en väldigt splittrad politik kring bostadsbyggande och bostadspolitik i stort. Man vill mycket men förlorar samtidigt i kraft och överblick.
Kommer aldrig att lösa problemen
Byggnads var tidigt ute i debatten och framhöll att de bostadspolitiska insatserna inte är tillräckliga och att marknaden aldrig kommer att kunna lösa frågan om ett socialt fungerande och rättvist boende. Det var – som man kan uttrycka det – mycket prat men lite verkstad.
Utmaningarna är enorma. Förutom att vi måste bygga hundratusentals nya lägenheter så behöver vi också rusta upp miljonprogrammen, både genom energieffektivisering som social upprustning. I det sammanhanget kommer politiken att behöva gå in med någon form av investeringsstöd.
Samtidigt måste hushåll med lägre inkomster kunna efterfråga de nybyggda lägenheterna och då behövs åtgärder på efterfrågesidan. Här har diskuterats allt från ökat bostadsbidrag till att förändra reglerna kring bostadslånen och skatteregler. Här finns också diskussionen om att införa marknadshyror, vilket naturligtvis skulle innebära en enorm bostadssegregation med social housing som följd.
Monumentala utmaningar
För att få en heltäckande bild över de utmaningar som bostadspolitiken står inför behöver vi också analysera den byggbransch som ska bygga och renovera allt det som behövs. Här finns åtskilliga utredningar som har konstaterat att byggkostnaderna har stigit i oroande grad, framförallt gäller det mark- och materialkostnader men också att stora vinstmarginaler är en orsak. Det finns också en kritik mot att det är dålig konkurrens i byggsektorn. Vi står dessutom inför en arbetskraftsbrist inom byggbranschen samtidigt som vi har ett utanförskap i samhället som måste mötas.
Vi har också det pågående arbetet med att förändra och förenkla det regelsystem som styr byggprocessen i Sverige. Här har en del gjorts, men det behöver göras mycket mer när det gäller planprocesser och överklagandemöjligheter.
Så sammantaget tonar en väldigt komplex bild upp när det gäller det vi i dag kallar bostadspolitik. Jag menar att vi måste se alla de ovanstående delar som en helhet och där alla bitar är viktiga och måste passa ihop. Det vore mycket bättre om vi kallar detta vad det egentligen handlar om – samhällsbyggnad. Detta är alldeles för viktigt för att delas upp på flera olika statsråd och departement. Då riskerar vi en plottrig politik som aldrig når hela vägen fram.
Det är därför dags att vi får ett samhällsbyggardepartement och en samhällsbyggarminister. Det departementet och den personen skulle ha det övergripande ansvaret att få ihop de olika utmaningarna, att arbeta över departementsgränser och lämna samlade förslag för att få en långsiktigt och hållbar bostadspolitik för alla.
Nödvändigt med nytt initiativ
Tyvärr så misslyckades de bostadspolitiska överläggningarna som regeringen tog initiativ till. Detta är ett misslyckande som inte får stoppa ambitionen att försöka nå breda politiska överenskommelser inom detta viktiga politikområde. Jag skulle därför se att regeringen tar ett nytt initiativ för att tillsätta en parlamentarisk utredning som får ett brett uppdrag att se över samhällsbyggnadsfrågorna och komma med nytänkande och lösningar som håller över tid. Det är dags att våra politiker tar byggandet av samhället på allvar.
Johan Lindholm
ordförande Byggnads