Byggmarknaden i Göteborg befinner sig i ett svårt läge. Det råder en stark brist på bostäder och lediga kontorsytor samtidigt som det är högkonjunktur och byggbolagen står i kö för att få bygga i Göteborg.
Enligt stadens egen bostadsförsörjningsrapport från 2014 låg bostadsbristen då på mellan 7 000 och 20 000 bostäder, samtidigt som befolkningen i Göteborg väntas öka med närmare 200 000 människor de kommande 20 åren.
Uppskattningar visar att Göteborg årligen skulle bygga minst 5 000 bostäder för att motsvara behovet av fler bostäder, lika många som när miljonprogrammet byggdes för ungefär 40 år sedan. Men de senaste åren har produktionen bara legat mellan 2 000–2 500 bostäder i staden.
Förenkla planprocessen
Den 20 juni undertecknade Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Sverigeförhandlingen också en överenskommelse om en rad infrastruktursatsningar i Göteborg – i utbyte mot att staden åtar sig att möjliggöra byggandet av 45 680 nya bostäder.
Det väntar alltså en svår utmaning för Göteborg i att öka byggtakten drastiskt de kommande åren.
Västsvenska Handelskammaren tillsammans med konsultbolaget WSP släppte i slutet av juni sin rapport Processen – Åtta förslag till effektivare planprocess och markpolitik i Göteborg. Där fanns åtta förslag för hur planprocessen och markpolitiken kan förbättras och som Alliansen nu har lagt som uppdrag i byggnadsnämnden att analysera och titta närmare på.
Vi välkomnar att Västsvenska Handelskammaren och byggaktörerna i staden konstruktivt är med och bidrar med förslag på hur byggandet kan bli bättre. Rapporten borde också vara en väckarklocka för det rödgröna styret i staden om hur allvarlig situationen är och att åtgärder måste sättas in.
Allra mest alarmerande
Allra mest alarmerande är att både kostnader och antalet överklaganden är de dubbla jämfört med Malmö och Stockholm. I en rapport som vi moderater tog fram för ett halvår sedan såg vi också att produktionen av bostäder i detaljplaner var dubbelt så hög i Stockholm som i Göteborg. Det är siffror som inte kan viftas bort med att detaljplanerna i Göteborg skulle dras ner av exempelvis infrastrukturssatsningar, då också Stockholm och Malmö hanterat stora infrastrukturprojekt de senaste åren.
Flera av förslagen till åtgärder som presenteras i rapporten är också förslag som moderaterna har drivit under flera år. Det handlar exempelvis om att förenkla och målsätta planprocessen för att fånga politiska inriktningar och medborgares synpunkter tidigare och därmed minska risken för att göra om arbetet senare i processen.
Det handlar också om att tillåta så kallad privat initiativrätt där byggherren själv initierar detaljplaneprocessen. På så sätt kan mer resurser sättas ini detaljplaneprocessen samtidigt som kapacitet på Stadsbyggnadskontoret frigörs för de mindre byggherrarna.
Andra förslag som går i linje med vår politik handlar om att minska detaljeringsgraden i planerna för att öka flexibiliteten. På det sättet minskar både kostnaderna samtidigt som sannolikheten att detaljplaner blir realiseras ökar. Vi instämmer också i rapportens förslag om att inte bara markanvisa mark inför detaljplanläggning utan också att kommunen markanvisar mark i senare skeden för att underlätta för mindre byggare att ta sig in på marknaden.
Delas inte av göteborgarna
Handelskammaren föreslår att man ska undvika så kallad ”omvänd planprocess” där boenden och sakägare hörs tidigt i planarbetet för att minska andelen överklaganden, men som Handelskammaren menar inte visat sig fungera i Stockholm där det tillämpats. Här är vi av en annan åsikt – situationen i Göteborg med många överklaganden är en konsekvens av att den rödgröna filosofin kring stadsbyggande i mångt och mycket inte delas av göteborgarna, vilket leder till många överklaganden. Genom att tidigt i processen höra medborgarna synliggörs denna problematik och planer som inte har folklig förankring kan ändras eller stoppas.
Hampus Magnusson (M)
oppositionsråd Göteborg
Axel Josefson (M)
gruppledare byggnadsnämnden
Göteborg